Jag flyttar!

Jag håller till häääär nu. Känns väldigt konstigt att börja på ny kula må jag säga...

Näe, vet ni vad.

Screw this! Jag minns inte när Siv senast skrev ett blogginlägg som var längre än 5 rader men jag har iaf lessnat på att vara ensam bloggerska på den här bloggen. So I´m leaving! Och skaffar mig en egen så länge.

Farewell.

Jag vet att jag borde skärpa ihop mig.

Men det händer verkligen ingenting. Den här helgen hade jag liksom vigt åt att inte göra nånting alls. Det enda jag gjorde var att spendera pengar på julklappar åt min kära familj. Och att köpa saker till mig. Jag måste ju också få saker! Även Thunder fick nåt, men i form av mat. Han gillade det. Jag fick även dricka vin i lördags till dansbandskampen (jag vet, jag är pinsam) och blev nästan på fyllet. Mina pensionärsfasoner finner inga gränser!

Imorse ringde min telefon 05.59. "Ska du jobba idag?" sa rösten. Jag svarade "Jag vet inte, ska jag det?". Rösten sa att det skulle jag för kära H var ledig idag. Då blev det genast jättestressigt och jag som tänkt duscha och borsta tänderna fick skippa det för att hinna till jobbet och telefonkön i hyfsad tid. 06.12 var jag på jobbet för att upptäcka att ett tidnigsbud helt enkelt skippat att jobba och folk ringde och var arga. Hyfsat många utskällningar har jag fått idag! Hurra för måndagar!

Fight the penguin

Inatt drömde jag att jag slogs med en pingvin. Siv körde bil och jag åkte med. Helt plötsligt stod en pingvin på gatan. Vi fann det otroligt exotiskt och stannade för att titta på honom/henne. Givetvis hade jag glömt att stänga rutan och vips så fick jag världens käftsmäll av pingvinen som uppenbarligen inte gillade att vi glodde. Siv försökte köra vidare men icke! Den flaxade liksom med! Och började picka på mig!

Exakt vad försökte mitt undermedvetna säga mig där?

Hamster, återigen.

Men alltså vilken taskig inställning folk har till guldhamstrar! Det är inte klokt vad folk är fördomsfulla! I söndags när jag och herrn var inne på djuraffären så mötte vi en kollega till herrn där. Hon gick omkring och glodde på fiskarna, och vad jag förstod skulle hon skaffa ett akvarium och ville ha lite råd angående vilka fiskar och växter hon skulle införskaffa. Sa jag något om det till henne? Nä. Det gjorde jag inte. Men när hon såg att jag skulle köpa en hamster sa hon "Men hamstrar är det väl bara 12-åringar som håller på med?".

PÖH! Ursäkta mig Fröken Näsvis, men exakt hur roliga är fiskar egentligen? En fisk är ungefär lika rolig som en disktrasa. Men om jag fick välja mellan att ha fiskar eller ha en disktrasa så skulle jag banne mig välja disktrasan, för den kan man åtminstone krama.

Det är iallafall sjukt smidigt att ha en hamster, jag behöver inte ha dåligt samvete för att han är ensam hela dagarna eftersom han sover hela tiden. Dessutom är han sjukt söt och mjuk och man kan klappa honom utan att man luktar fisk efteråt.

En liten fundering har dock dykt upp i mitt huvud: hur fan ska man kunna klippa klorna på en hamster? Jag läste nångonstans att när hamstern blir gammal, dvs om några månader, så kan det hända att hamstern måste ha hjälp med att klippa klorna. Eh? Klippa klorna? Om jag ska klippa dom yttepyttefjutte klorna kommer jag förmodligen klippa av hela tassen ju? Och var exakt ska jag hitta en sån lite klosax?

Finns det nån hamsterexpert som kan det här med klor?

Sitter på jobbet och googlar guldhamster

Jag känner mig nästan lite patetisk. Men bara lite.

Aj.

Jag undrar vad som händer med min kropp? Igår lagade jag mat och efter det infann sig ett magknip som jag aldrig tidigare upplevt. Så ont att jag somnade av utmattning vid halv nio. Jag börjar misstänka att det här med att bli gammal inte är någon lätt match. Samma dag som jag fyllde 25 blev jag förkyld. Några dagar senare fick jag ryggont. Och igår magknip. Är jag på väg att kola redan? Jag börjar bli orolig.

Inatt sov jag extremt dåligt, sov 20 minuter i taget. Och så ringde syrran imorse och berättade att papa åkt in på sjukhuset inatt. Jag kanske är synsk ändå som den där tanten sa?

Jag är med hamster

I lördags vankades det fest för mig och syster och lämpligt nog fick jag svinont i ryggen och kunde således inte lyfta en enda pinal. Herrn fick hoppa in och bära och kånka och ha sig medan jag fick alla dom bra sysslorna. Dvs dekorera borden och sånt mindre jobbigt. Trots att jag hade ont i ryggen så hade jag sjukt roligt, folk var fulla och glada. Siv och J var så pass fulla och glada att dom tyckte att det var en bra idé att ta med sig fel handväska när dom gick på krogen. I den handväskan fanns en bilnyckel som skulle ta oss (mig och syster) hem. Som tur är har Siv en snäll mama som fick kliva upp miss i nassen och hämta nyckeln från Siv och köra den till oss.

Men det bästa med hela kvällen - jag fick en hamster! Eller jag fick en bur och alla tillbehör och så fick jag köpa en hamster själv. Sjukt bra! Hamstern heter Thunder. Eller Törsten. Det beror på vem man pratar med.

Folk - jag tycker inte om dom

Dessa kunder. Jag blir trött i själen och hjärnan. Det bara gnälls och klagas och skälls hela tiden. Jag är inte mer än människa! Jag kan också glömma bort saker! Och även när jag ber om ursäkt så kan folk ändå inte ta den ursäkten. Det ska klagas lite till, gnällas lite till och skällas lite till. Det handlar om en tidning! Jag glömde att fixa ut EN TIDNING till dig. Jag har inte slagit ihjäl ditt barnbarn. For fuck sake.

Det är alltså det som väntar en när man blir äldre. Man ska ringa alla kundtjänster som finns och klaga, gnälla och skälla. Fi fän säger jag bara.

På söndag ska jag åka hem och mysa och ta hand om lilla pappan och lilla mamman. Jag längtar hem.

Nå så fruktansvärt nyfiken

Zombie påstår att han har en present till mig. Jag är dock lite på min vakt, i fredags yrade han om att hans paket var på behörigt avstånd. Nu kanske han har ångrat sig och paketet befinner sig på obehörigt avstånd? Jag vet inte, men jag är jävligt nyfiken på vad det kan vara.

Och givetvis har jag blivit förkyld lagom till festen som vankas på lördag, fantastiskt att jag är en sån baddare på tajming.

Nu ska jag fundera vidare på presenten från Zombie. Ett suddgummi kanske?

Två hål i tanden

Igår kom mina vänner till mig och gav mig paket och hängde med mig nån timme. Jag fick vin, choklad och blomkrukor! Det som jag tycker om mest i hela världen! Vin och choklad alltså, efter det kommer herrn och sen kommer blomkrukorna. Dom fick kladdkaka av mig. Inte så fancy jag vet, men jag orkade/hann inte med nåt annat bak.. Jag har förresten världens bästa vänner. Världens bästa säger jag!

Och så en fråga: varför pratar en av tjejerna i Those Dancing Days som en j-la bäbis?! Tala ur skägget kvinna och kom ihåg att du inte är 2 år längre! Maj gad.




Dessutom har jag ett hål i en tand. Det är säkert mitt straff för att jag kallade den där tjejen för bäbis. Oh well.

Hurrey för mej

25 år fyller jag idag! Som present fick jag ett wake upcall från min kära kollega H klockan 05.45. Snacka om att jag blev överraskad! Han skrek grattis och undrade om jag hade fest. Det hade jag inte, däremot ont i halsen. Sen ville han att jag skulle komma ner och öppna porten åt honom då han glömt sin lilla plutt som gör att man kan öppna dörrarna. Så jag klev snällt upp ur sängen och kutade ner och öppnade alla dörrar så att han kunde börja jobba. 06.02 kom jag hem igen och då låg det ett paket på min kudde! Och när jag öppnat det paketet undrade herrn om jag ville ha mer paket. Det ville jag ju såklart. Två till fick jag! Och när jag öppnat dom och trodde allt var klart fick jag ett till paket! Det var nästan som julafton, fast min födelsedag.

Vid sju kom målarn, det första han sa var grattis. Jag fann det hela märkligt att han visste att jag fyllde år, men tänkte inte mer på det. Förrän jag kom till jobbet och såg att min kära syster satt in en bild på mig i tidningen. Fantastiskt roligt av henne.

Nu ska jag jobba lite. Och snart gå hem och baka.

Det måste vara radion

Min kollega har en radio. En jävligt jobbig radio som aaalltiiiid står på P4. Bara P4 i sig kan ju vara irriterande, men något som är nå så djävulskt irriterande är att så fort jag rör mig minsta lilla åt vänster eller höger så störs sändningen. Det knastrar som fan, piper och lever rövare. Jag biter ihop, försöker röra mig i slowmotion, ska jag hämta ett papper så försöker jag liksom smyga. Men det lyckas ju givetvis inte. Radion känner av minsta lilla rörelse. Den knastrar, piiiper. Lever rövare. Jag fortsätter bita ihop. Radion står för långt borta för att jag ska kunna nå den. Om jag kunde nå den skulle jag stampa på den. Nu sitter min kollega i vägen, men verkar inte störas av knastret som uppstår så fort jag flyttar min kroppshydda en centimeter. Jag blänger på kollegan. Jag blänger på radion. Jag säger saker som "Men guuuuuuuuuuuud vad det knastrar av den där radion!". Han hummar och fortsätter läsa Aftonbladet. Jag skulle kunna säga "Men stäng av radionjäveln innan jag tar livet av både dig och radion!". Det gör jag inte. Jag fortsätter knipa käft.

Men när han går på fika ser jag min öppning. Jag råkar bryta av antennen. Skulle ju givetvis bara stänga av den, men klantig som jag är råkade jag tappa den i golvet. Den landade så tokigt att antennen gick av.

Hoppsanhejsan så det kan gå.

En passande låt också, titta va unga dom va..

Bye bye pengen. Hej hej finanskrisen.

2700 spänn för 2 par glasögon har jag lagt ut idag. Som jag måste ta av mina sparpengar. Ångest. Det jag inte förstår är varför jag känner så här när jag tar av sparpengarna. Exakt vad hade jag tänkt att ha dom pengarna till om inte till sånt här? Fast 2500 kronor på alkohol (som inhandlades inför festen som nalkas) känns ju inte som en vettig grej egentligen, men å andra sidan vill jag inte att alla gästerna ska dricka hembränt och bli blinda heller. Och jag tror inte heller att dom skulle uppskatta att enbart dricka sprit till maten. Siv skulle nog uppskatta det, men hon är nog den enda. Nästa vecka ska det inhandlas ännu mer alkohol och bilen ska visst lagas lite. Det här kan ju tyckas vara fjuttigt för vissa, men i min värld är det rätt mycket pengar. Jag tycker inte om finanskriser.

Ibland önskar jag att Ingvar Kamprad var en släkting till mig och att jag fick ta del av hans miljarrrrder. Men så är ju icke fallet. Det tycker jag är synd.

Se där ja...

Fan vad smal jag kommer bli om detta är sant:

"44. En genomsnittlig chokladkaka har åtta insektsben i sig."

Man tackar, man tackar

I söndags var jag hem till byn, syster ville att vi skulle handla allt inför vår fest och jag följde snällt med till affären. När vi nästan var klara och vagnen var fylld med sjukt mycket onödiga saker (till exempel dricka, varför ha så mycket dricka i bålen? Man dricker ju inte för att det är gott) så kom en utvecklingsstörd kille fram till oss. Tydligen hade syster jobbat på det gruppboende där han bodde. Han var sjukt glad över att se syster och hans glädje yttringar hade inga gränser. Så fick han syn på mig, han plirade med ögonen, slog till mig på axeln (rätt hårt dessutom) och frågade "Hette du da?" När jag sa mitt namn fick jag till svar "Hah, vicketjävlanamn!".

Men vad i hela helvete? Tur för honom att är utvecklingsstörd. Annars har jag sagt nåt elakt tillbaka. HMPF.

Dom här tapeterna gör mig galen.

Iallafall valet av tapeter. Jag föll för en tapet på typ 2 sekunder. Men så velade jag. Herrn tyckte en annan. På något vis lyckades jag bestämma mig för tapeten jag föll för från början. Då kläcker herrn ur sig "En sån tapet har X i sin lägenhet". X står denna gång för exet. Hans gamla flamma. Han gamla flamma som jag tycker extremt lite om. Ni som känner mig vet exakt hur lite jag tycker om henne och ni vet varför.

Och jag tänker fan i mig inte ha likadana tapeter som den subban. Så nu måste jag fortsätta leta tapeter.

25 jävla år.

På torsdag. Förstår ni att rabatten på SJ snart kommer försvinna för mig? Snart är jag 26 och död. Nästan iallafall.

Och man kan ju tycka att man bör fira sin födelsedag med någon slags festlighet. Även om den stora festen är om två veckor så hade jag tänkt mig någon form av alkohol och mys även den här helgen. Men näärå, tydligen har jag i något väldigt svagt ögonblick (jag gissar att jag var full) lovat att vara barnvakt å herrns gudbarn på lördag. Jag har alltså skänkt två lediga helger åt barnvaktande. Så himla vuxet och tråkigt.

Har ni sett Siv?

Inte jag heller. På jättelänge. Man undrar om hon lever?

Jag ska fondvägga hela världen lilla mamma

Ja, det ska jag! Jag ska iallafall fondvägga en vägg i mitt vardagsrum. Ich bin glad i magen. Fast nu kommer ju det där jobbiga när man måste bestämma vilken tapet man vill ha. Vad ska jag välja? Mörk? Ljus? Grön? Brun? Beige? Åååå. Och ingen hjälp av herrn heller då han är färgblind och inte kunde bry sig mindre.

Men vet ni. Apropå färgblind. Jag har blivit blind. På riktigt. Länge trodde jag att jag inbillade mig, men igår när jag skulle kolla på tv i sängen och knappt såg vafan det stod på skärmen så lånade jag herrns glasögon - och jag såg! Jätteskarpt och bra. Jag som hela tiden skyllt på att tvn är kass. Det är ju inte tvn som är kass - det är ju jag! Det är en jobbig insikt. Jag som alltid haft bra resultat på både syn och hörseltesten. I princip dom enda test jag nånsin fått MVG på. Nu är det väl bara en tidsfråga innan jag tappar hörseln och måste ha hörapparat också.

Idag kommer min systerson hit. 4 år och spring i benen. Jag är 25 (snart iallafall) och har väldigt lite spring i mina ben. Han ska översova och vi ska leka med hans leksaker. Det kommer bli spännande.

Jag ska måla hela världen lilla mamma

Nä. Det ska jag faktiskt inte. Jag ska inte måla nånting alls även om jag gärna vill måla om tvbänken. Däremot kommer det en målare och en vaktmästare till lägan idag. Vi ska humma och och titta och peka och humma. Och om jag har tur som alla pensionärer som spelar på bingolotto har så kommer jag få en fondvägg i vardagsrummet och nymålat i köket. Dock måste vi hålla tummarna extremt hårt och hoppas på att farbröderna håller med om att det inte går att ha randiga tapeter till en fondvägg. Det skulle ju bli ka-ta-stråf (som Tony Irving skulle ha sagt).

Annars då? Iiiiingenting. Jag jobbar. Och oroar mig för papa som fortfarande är på sjukan.

Ekonomiskt oberoende mitt i finanskrisen

Det är tydligen jag. Igår köpte jag gardiner. Strök, nålade upp, donade och hade mig. När dom väl var uppe insåg jag att dom var förjävla fula. Herrn suckade åt mig och sa att han aldrig mer kommer låta mig åka på IKEA ensam.

Sivan gjorde ungefär samma sak. Fast ändå inte. Hon skulle till Clas Olsson för att byta nån sladd, eller få tillbaka pengarna för sladden som hon insett att hon inte behövde. Precis när vi parkerar och hennes hjärtegull och jag kliver ur bilen säger hon "Men... tog du kvittot?". Hjärtegullet hade inte tagit kvittot och inte jag heller. Då tog vi en sväng mot köpcentrat och medan jag köpte totalt onödiga och fula gardiner så gick Sivan och hennes hjärtegull och tröståt godis där det bjöds.

Så gick ännu en dag i mitt otrolig händelserika liv.

Och så alla fobierna..

Att jag är rädd för varenda litet kryp är ju ingen nyhet. Spindlar, flugor, myggor, getingar, myror - you name it. Jag finner dom väldigt motbjudande och får panik bara någon nämner ordet geting. Nu har jag dock upptäckt en ny fobi. Tvålar. Inte sådana pumptvålar, nej jag menar sådana där tvålar.. eh.. som ser ut som klumpar. Såna som ligger på en liten tvålkopp. FRUKTANSVÄRT äckliga där dom ligger med någon annans hårstrå på och man vet inte riktigt vad dom tvättat med den där tvålen. Jag får kväljningar bara jag tänker på det. Extremt ohygieniskt. Och så tjatar alla städexperter på med att disktrasan är det snuskigaste som finns - knappast.

Vi vet alla att det är tvålen som är boven. Iallafall klumptvålen. Pumptvålen ligger mig varmt om hjärtat.

Och när vi ändå pratar konstiga saker: inatt drömde jag om mitt ex. Vi bodde grannar. Det kändes väldigt konstigt. Sedan kom hans farmor över med kort på hans farfar när han var liten. Även om hans farfar var en kändis för typ 25 år sen så betyder ju inte det att jag vill ha kort på honom som barn. Det borde ju hon ha förstått tycker man.

Pappa lever. Jag lever.

Jag har äntligen slutat böla och insett att pappa faktiskt inte är död. Han har problem med hjärtat och han är på ett sjukhus. På sjukhus finns det läkare. Det är bra. Allt är bra. Men jag är ändå orolig för honom. Usch och fy så orolig jag är för honom.

Dock till något roligt: nästan alla mina närmsta vänner kommer på min fest. Sånt blir jag glad av. Tillochmed Stiffen kommer dyka upp! Och J, och Lisa, och Blomkålen och A, och Yoka och hurra vad roligt! Sivan är ju självskriven, jag tar henne faktiskt för given. Jag borde nog inte göra det. Jag måste sluta ta saker för givna. Det är farligt att ta för givet.

Snart kommer tårarna

Dom har redan anlänt. Min pappa är på sjukhus. Världens starkaste, bästaste, snällaste, friskaste pappa är sjuk. Det är jobbigt att inse att pappa inte är starkast och friskast. Det är ännu jobbigare att höra på honom att han är orolig. Min pappa är aldrig orolig. Min pappa är aldrig sjuk.

Och jag är blödigast i hela världen och bölar som om han vore död. Herregud. Jag måste skärpa ihop mig!

En sak till

Eftersom varenda blogg innehåller nåt om Obama så kommer inte den här bloggen göra det. Förutom ett litet citat från Will & Grace (fast då handlade det om att Grace haft en sexdröm om karln, det har inte jag haft, vad jag kan minnas):

"Oh bama, you barock my world!"

Glöm allt jag skrev

En bäbis betyder nykterism i minst ett år. Det går ju faktiskt inte.

Bäbistider.

Mm. Jag tänkte skaffa mig ett barn. Efter några år på en förskola och med en systerson som tamejfan alltid är sjuk/förkyld så har jag insett att jag nog också ska skaffa barn. Då får man ju vabba! Om man vabbar slipper man prata med puckon i telefon.

Nu vet jag inte riktigt vad herrn säger om saken men det skiter jag i. En bäbis it is!



Och så lite mer Tiger (videon är väl...eh..ja, inte så bra)! Imorgon är det jag som ska kolla/lyssna in honom på Pipen. Jag längtar.

Jag har förstört herrns bord.

Eller vårt bord då. Men det var hans innan jag flyttade in. Det var visserligen fult, men åtminstone så pass ofult att man kunde ha det framme. Siv hade lekt handyman och målat om sitt bord och då tänkte jag att herrns bord också skulle bli målat.

Gud så osnyggt det blev. Nu måste vi nog åka till IKEA och köpa ett nytt.

Hähä. Jag är så smart. Slug. Listig. Skicklig. Fiffig. Slipad. Ja, ni hajar.

Det är fan i mig orättvist och helt stört!

Det här inlägget handlar om byxor. Och det kan man ju tycka är rätt banalt och inte särskilt viktigt. Men jag håller på få ett bryt tamejfan. Företaget står för arbetskläder för våra anställda. So far so good. Dom anställda får komma hit till kontoret för att prova kläderna. Jag vet inte exakt hur många män vs kvinnor som jobbar för företaget, men det är rätt många av varje. Vad tror ni att det är för modell på byxorna och jackorna som finns att prova här? Herrstorlekar. Enbart. Herrstorlekar som är gjorda för herrar. Män som har manliga former. Typ. Och så kommer det hit kvinnor som ska prova byxorna och så passar dom inte kvinnorna. Då säger lilla chefen att det är ju bara att välja en dammodell istället! Utan att ha fått prova. Och när kvinnorna protesterar då är dom bara gnälliga och jobbiga och borde minsann vara glada för att överhuvudtaget får kläder.

Men hur vore det om männen skulle vara tvungna att prova damstorlekar? Ett jävla liv skulle det bli. Men det skulle såklart inte hända. Allt är fan byggt, gjort, sytt, anpassat efter män. Allt! Inte bara byxor utan hela jävla samhället.


Ååå. Irri!

Hur länge kan man ha ont i halsen egentligen?

Det borde ju finnas någon slags gräns tycker jag. Enough is enough liksom. Men näärå. Ont gör det, hela tiden. Jämt. Länge.

Idag går all min energi åt till att fundera ut ett sätt att ta mig till det stora köpcentret för att köpa sandpapper och penslar. Herrn har sålt bilen så jag kan inte tvinga honom att skjutsa mig heller. Typiskt. Jag har hört att man kan åka buss visserligen..

Full men ingen rulle.

Jag slapp jobba hela helgen. Jag fick se Klungan ("Jag har funnit Jesus, men jag tänker fan inte berätta var jag fann honom för då blir det bara ett jävla spring!"). Helt underbart störda! Kvällen avslutades med alldeles för mycket vin, en väldigt intelligent diskussion om politik med J (eller inte) och ett besök på vår favvokrog. Igår kräktes både herrn och Blomkålen och herrn fann det väldigt förvånande att bara dom två fått magsjuka medan vi andra klarade oss. Att det hade nåt att göra med att herrn drack två snapsar O.P Andersson vid halv ett snåret ville han inte kännas vid.

Snart är det helg igen! Då ska jag Tiger Lou. Om ni inte ska det kan ni titta på honom här istället. Bra kille det där.

Till Blomkålen

Lugn i bussen nu. Det är ju inte jag som har bestämt att vi ska jobba som små svin! Vi håller tummarna att jag vi hinner göra klart allt imorgon. Håll stenhårt. Jätte.

Nu ska jag jobba lite till. Hurra!

Hjälp mä (med fyra L).

Tänka på övertidsersättning är vad jag gör just nu. Det är bara jobb, jobb, jobb och det verkar aldrig ta slut. Som det ser ut nu verkar det som att jag måste jobba hela dagen imorgon, göra ett avbrott för att se på Klungan, för att sen gå tillbaka till jobbet, för att sen jobba tills jag somnar, för att sen jobba hela söndagen också.


Åh. Jag är trött redan nu. Men mest ledsen för att vinet jag suktat efter hela veckan bara kommer längre och längre bort.



Så nu lyssnar vi på Glasvegas och tänker happy thoughts!

Svengelskan är den bästa engelskan

Vi är så bra på engelska här. Tur att buden är smartare än oss alla och har lärt sig lite svenska.

"See you tomorrow then! Pigg and alert!"

Teencrush

Jag är löjligt förälskad i den här mannen. Till och med när han töntar sig är han sexig. Jag har en fet tonårsförälskelse, och den började faktiskt när jag var tonåring och såg detta manliga fenomen i den mästerliga, trovärdiga såpan med de snyggaste kulisserna och de bästa manusförfattarna - Days of our lives. På den tiden var Jensen ung och blond, precis som jag. Nu är vi båda lite mörkare i rötterna och har fler rynkor i ögonvrån (har total rynkångest den här hösten). But I still love him.

Så det är tur att min andre hälft här i den reella världen inte sover här inatt så jag kan ta igen några avsnitt av Supernatural så här på kvällskvisten.

Jensen, do me.

Mr. Stiff till kassan

Lever du? Vad gör du nuförtiden? Bor du kvar i samma etta? Vad jobbar du med?

Kan nån förklara Takidas storhet för mig?

Jag kan icke förstå hypen. Icke! Det ska vara att dom är från Ånge och ändå verkar hyfsat oinavlade.

Till Bellan:

Det är så himla mycket lättare att bestämma fikaplats och tid ifall du SÄTTER PÅ MOBILTELEFONEN!!!! =)

Jag vet att du brukar sova till 12-13tiden, så hoppas du läser detta det första du gör och ringer mig pronto.

Vi vill fika!!!

Det är synd om tanterna

Vissa av dom. Dom förvirrade, lite dementa tanterna är det synd om. Eller dom som ringer och säger att dom inte fått någon tidning och berättar att deras man dog i förrgår. Och här sitter jag och är stressad och telefonkön växer och växer men jag har inte hjärta att bara avsluta samtalet. Men tillslut måste jag ändå avsluta trots att tanterna inte fått säga allt som dom vill säga.

Ååå. Jag vill inte bli gammal och ensam.

Gå ut och var glad din jävel!

Den här finanskrisen gör mig nojig. Snart ryker nog mitt jobb. Heeeejdåååå pengen. Men jag satsar på att vara så överlyckligt glad över att jag fortfarande har ett jobb, samt spara pengar som en jävla hamster.

Sen har jag upptäckt det fina med blodpudding. Det är ju så himla billigt. Jävligt synd att jag inte plockade ett endaste lingon när vi var i fjällen, utan satsade allt på en futtig halv liter blåbär. Som jag redan slösat på en paj! Ååå. Stupid.

Dessutom ska jag nog återgå till att pimpla hembränt istället för vin. Den som spar han har. Eller så blir han blind.

Rättelse:

Jag har fyrtio kronor kvar. Jävla bokus.

Busy

Jag är sjukt upptagen nu för tiden. När jag inte jobbar 3 h per dag så ligger jag i soffan och har tråkigt. Alltså. Eftersom jag inte gör nåt om dagarna, så är jag inte med om något intressant vilket medför att jag inte kommer på nåt att blogga om heller. Så är det nån som ska (har) sluta(t) blogga(t) så är det ju jaaaag, inte Sonjo.

Hihih, Klungan från rad 3 på lördag. Det kommer bli grymt. FÖrra året var det ju bara jag o Sonja som gick, nu har vi ju ökat umgängeskretsen med 200%. Alltid nåt. Sen ska jag fanimig gå ut på krogen trots att jag bara har 216:- kvar efter räkningarna!

Apropå pank, ingen som vill köpa en svartvit 3-årig bondkatt för typ tjugotusen kr? Hon kan apportera och vi tränar i skrivande stund på att öppna dörrar. Hon kan även spatsera på balkongen (första våningen) utan att hoppa ner, även om man försöker putta ner henne med våld. Hon gillar även att leka putta-ner-fem-kapsyler-från-stolen-på-snabbast-möjliga-tid och hon besitter säkert flera andra mycket användbara förmågor.




Just, ingen som har förslag på C-uppsatsämne? Helst inom pedagogik men jag är inte kräsen. Idé'a iväg!

Nu har jag funderat klart

Jag insåg ganska snabbt att jag inte skulle kunna sluta blogga. Om jag slutar var ska jag då uttrycka mina agressioner? Då är det ju kunderna som får skiten. Vilket iofs skulle vara mer rättvist. Jaja.

Igår var tanken att jag skulle börja mitt nyttiga liv. Jag skulle gå på promenad. Det gjorde jag inte. Jag låg i soffan och dreglade medan herrn lekte pyroman och eldade i spisen som aldrig förr. Jag börjar bli lite orolig för honom och hans fascination (stavas det så?) för eld. Faktiskt.

Lördag snart. Snaaart. Klungan. Och alkohol. Två av mina favoriter samma dag.



Jag vet, igen! Men det gör inget. För Mangan AR rolig.

Tack och hej.

Den här bloggen är tråkig. Alltså är jag tråkig. Och det är ju så tråkigt när det är tråkigt. Så jag funderar på att lägga ner min del av den här bloggen. Typ hej då Sonja. Medan jag funderar kan ni ju lyssna lite på Kings Of Leon. Hittade ingen bra video men skit i det.

Klungan!

Hörrni! KLUNGAN! Till mig! Till Siv! Till Blomkålen! Till herrn! Till alla!

http://www.sr.se/webbradio/?type=db&Id=1390666&BroadcastDate=&IsBlock=0

Jag älskar Mangan. Jag gör det verkligen.

Snart ska jag gå ner och köpa mina biljetter och sen ska jag dansa en liten glädjedans. Yeeeey!

Nej, jag hatar inte alla pensionärer.

Min mormor är pensionär. Henne älskar jag. Farfar också.

Nu när jag får gå hem så hatar jag ingen längre. Min puls har gått ner medan min hunger istället har ökat. Gå hem! Heeem! Oh happy day.

Kill em all!

Åherregud vilket hat jag känner i bröstet. Jobbrelaterat hat. Som att kärringar ringer och gormar för att dom inte fått sin korsordstidning och det blir ett jävla hallå och korsordstidningen ringer till mig och gormar för att det minsann är en återkommande reklamation och det blir minsann böter för företaget och yadayada. Och sen när vi skickar ut en kille med en satanskorsordstidning så säger kärringen att hon redan fått den?!

Men ta och bestäm dig pensionärsjävel!

Igår var det en extremt störd snubbe som sa att han skulle slå ihjäl mig. "Men gör det då! Göööör det! Då slipper jag ju er, era jävla psykfall!". Jag sa inte så. Men gud så innerligt jag tänkte det.

Jag behöver semester. En lång semester. Och lugnande piller.

Fotboll. någon?

Idag ska vi tydligen iväg hela jobbgänget och se fotboll. Allsvenskan. Middag innan. Jag tackade nej. Och alla gubbarna är helt oförstående. "Ska du inte med?!"

Nä. Jag ska inte med. Allt som vi gör med jobbet har någon koppling till sport. Vaareendaa gång. Jag föreslog att vi skulle gå på spa eller nåt istället, men då fick jag bara garv till svar.

It´s a mans world. Indeed it is.

Kräk

Jag ska nog stämma Nintendo. Varje gång jag spelar Barnyard blir jag kräkillamående! Varför? Det kan vara för att jag är så upptagen med att kossan ska cykla åt rätt håll att jag glömmer bort att andas? Annars har jag ingen förklaring. Spelade i 20 min. Mådde sedan illa i 90.



Borde jag göra nåt annat idag kanske? Igår var jag ju en ordentlig hemmafru som både lagade mat, diskade, bakade morotskaka samt dinkellimpa. Och stickade gjorde jag också.

När Days of our lives slutar om några minuter tänker jag ta Deffen och åka till Birsta för inhandling av sandpapper och färg. Ett bord nere i källaren behöver en rejäl makeover. Wish me luck!

Men förbannat!

Jag som har tjatat om att vi ska se Klungan när dom kommer till stan. Som jag längtat! Som jag trånat! Jag var tillochmed ute i för god tid när jag snackade med dom som säljer biljetterna, för dom hade ingen aning om vad jag pratade om. Men nu när jag var dit igen för att kolla läget så var det helt plötsligt slutsålt!

Helvetesjävlaskitvadförbannadjagblir.

Klåpare! Gnnnnnnh!

It was a helkväll

Fredagen som jag trodde skulle bli en enda lång, blöt fylla slutade med att jag kände mig löjligt mätt och trött. Yoka somnade i soffan medan Lisa och Siv spelade Wii. Och sen gick jag hem.

Men i lördags! Jag hade hamnat i något konstigt shopoholic tillstånd, jag gjorde inget annat än handlade! Det dumma var att herrn inte heller försökte stoppa mig, men på något sätt slutade det hela lyckligt ändå. Siv bjöd in sig på middag vilket ledde till massor med vin, rom och cola, nån äcklig grogg och sedan blodapelsinlikör hemma hos Sivan. Herrn slängde även ett vinglas i väggen så det blev mindre vackra rödvinsprickar på tapeten. Jag blev förbannad och Siv garvade. Och sen gick vi på krogen. Där försökte herrn lära Siv att spela trummor vilket var väldigt underhållande! Siv skulle bli en kickassbra trummis. Eller iallafall en kickass symbalspelare. Herrn höll inte riktigt med mig.

Söndag låg jag i soffan medan herrn städade, tvättade och fick på promenad. Sen åt jag kebab. En bra dag med andra ord.

Vin. Till mig.

Tänk att det ska ta sån tid för en vecka att masa sig fram, jisses. Idag är det iallafall äntligen fredag vilket som vanligt betyder vin till Sonja. Men inte nog med det, det betyder även middag med Lisa, Yoka och Siv. Jag tror det kommer bli stört roligt!

Jag har fått brev!

Jag älskar att få brev. Alltså riktiga brev, skrivna med en penna på ett papper. Idag fick jag och herrn brev från min systerson. Fast det visste jag redan igår, han ringde medan han skrev breven. Ungefär så här stod det:

"Hej herrn!
Jag älskar dig! Och Sonja också! Jag vill att du kommer hem till mig och leker med mig och mina bilar! Idag!"

"Hej Sonja!
Jag vill kramas med dig. Idag! Jag vill att du kommer och hälsar på mig. Nu orkar jag inge mer. Nu ringer jag till dig istället!"

Eftersom jag är som ett vandrande vattenfall bölade jag en skvätt för att han är så gullig. Sen gick jag tillbaka till jobbet.

Hur gick det här egentligen?

Hemtentan är inskickad förresten. Hela 1,75 h innan deadline. Det här kan inte ha gått bra.

Jag vill dricka P2!

P2

3 cl Absolut Vanilla, inköpt i Berlin på tågluffen

3 cl Sourz apple, saknas för tillfället, kan man inte ta Blodapelsinlikör istället?
pressad lime
Sodastream Lemon & Lime

Vill vill! Tänker på gamla Gladan när jag tänker P2. Fast där påstod dom att den hette Vanilla Sky. Jaja. Den är fortfarande lika vacker.

Min viktnedgång går stadigt uppåt

Igår kväll kom herrn hem med en semla till mig. Det här med viktminskningen går ju bra.

Bild 1: Riktad till Sonja

Utskälld! Igen!

"Hur fan kan ni anställa en utländsk människa?!"

MEN DET SKA VÄL DU TA OCH SKITA I, KÄRRINGJÄVEL! TA EN VALIUM (eller 100) OCH GÅ OCH LÄGG DIG!

Jag som redan har ett humör from hell till vardags blir ju inte direkt trevligare när sura rasistkärringar ringer och gnäller över en utebliven bilaga.

Tusen ord och ingen bild

Den här bloggen är tråkig. Trååkig. Vi dricker inte vin och vi skriver aldrig om sex. Och det är aldrig några bilder. Oftast sitter jag på jobbet och bloggar och datorn är mongo och vill inte spara bilder och därför kan jag inte lägga ut några bilder. Men Siv däremot. Hon kan. Men hon gör det inte (fast hon var ju faktiskt duktig som la in bild på musikern).

Hon vägrar. Säger att hon inte har tid. Att hon ska på tågluff. Eller skriva hemtenta. Eller gosa med pojkvännen. Eller spela Wii. Eller jobba.

Nu tycker jag att vi säger åt henne att lägga in några bilder. På vafan som helst.

Mjahaaaajaaa?

Nu är det snart bara 8h innan tentan ska in.. och jag är inte helt ute i sista sekund. Sen kommer man säkerligen få skäll för nån konstig källhänvisning eller nåt men vad gör det... Nu ska jag bara hitta nånting ur Manlighetens omvandlingar : ungdom, sexualitet och kön i heteronormativitetens gränstrakter. Sucka. Finns inget i den skitboken jag kan använda.. Nej förlåt.. Kukboken, så kallade jag den för idag när jag pratade med Sonja. Kukboken är ju ett bättre namn då titeln är Manlighetens omvandlingar. För övrigt verkar ni män inte ha förändrats så jäkla mycket som titeln påstår.

Jaja, 8 h.. kanske sova 3,5 nu och sen glutta igenom den här skiten lite till då så man kan skicka in den 13.59. Det är fränt att vara ute i sista minuten, visst?

Men jag då?

Upprörande! Vafan har hänt med tv3's morgon(i er värld kanske lunch-)tvn?!? Jag som brukar vakna till Days of our lives kl 09.50, nä nu är det Oprah då och efter henne kommer TV-shop. TV-SHOP?!? Hej 90-tal, inte så kul att ses igen. Så, Days verkar visas nu kl 07.00 och 12.50. Klockan sju. På morgonen. Fullkomligt orimligt.

Tillbaka till ordningen tack:

Sivan vaknar 09.40 plusminus 20min.
Lägger sig i soffan med täcket.
Slår på trean, vilket betyder Days.
Hämtar frukost, ibland.
Ligger i soffan genom Days, Oprah, Rachael Ray och ibland Days igen för då behöver jag inte se det morgonen efter.
Spelar Wii och diskar i reklampauserna.

Klockan 14 börjar dagen och hon gör något antagligen ännu mer patetiskt resten av eftermiddagen och kvällen. Jag gillar min patetiska vardag, ge mig den åter!

Förresten

Igår när jag spelade Wii sa den att jag gått upp ett halvt kilo. På två veckor. Då sa jag att jag inte skulle äta en massa onyttigt. Sen åt jag morotskaka. Och när jag kom hem hade herrn köpt mat på Subway. Och sen köpte herrn godis till mig. Och nu hittade jag choklad i skrivbordslådan (som jag fick av ett tidningsbud som tror att jag kan fixa jobb åt honom om han ger mig choklad).

Nu har jag nog gått upp ett halv kilo till. Minst.

Till Lisa

Nej. Inte läsk. VIN. Herregud. Jag ska bli full. Siv med. Jag vet inte vad Yoka ska bli, men jag hoppas på lite lullig iallafall. Alltså ska du också bli det.

Punkt.

Ekokammarn.

Fan va dött det är att vara vaken den här tiden. Har förvisso några nya Heroesavsnitt att se men kanske ska ge hemtentan en chans ändå... eller diskberget. På fredag kommer Lisa och Veronica!! Mellan torsdag kl 14 och fredag kl 14 ska jag sova. Konstant. Och så får vi se om fredagens svullfest blir ett firande eller ett sörjande. Hur som så ska jag äta hur mycket som helst och dricka ännu mer.

Jag hjärta Mårten

Hur festlig är inte den här mannen, tror jag hittat min själsfrände nu.






Och ja, precis. Jag har hemtenta nu. Därför jag bloggar. Jag har istället för att skriva hemtenta spelat Nintendo Wii, tittat på när Sonja spelat WiiFit, ätit morotskaka, diskat 1/4 av all disk, plockat ur sommarmöblerna ur förrådet så Sonja skulle ta sig in där, jobbat, skruvat ihop en takkrona, ätit glass, kollat på Desperate Housewives + Brothers & Sisters samt pratat över en timme med gulliga U som numer bor i Dublin. Funderar på att börja hemtenta snart, den ska visst in kl 14 på torsdag. Vi får väl se, sa blinda Sara.

Här sitter jag och gömmer mig

Jag är på jobbet. Som vanligt. Suck. Mitt skrivbord är längst bort i ett hörn och här sitter jag nu och gömmer mig för jobb. Det går ganska bra. Dock har jag en huvudvärk som gör mig trött. Men vad gör väl det! Huvudvärken kommer från en blöt gårdag. Herrn och jag låg i soffan igårkväll, mulade salta pinnar och sörplade rött vin (Ja, jag ÄR vuxen - vem fan äter salta pinnar frivilligt annars?) då min kära kollega tyckte att jag skulle komma ner på stan. Veronica Maggio spelade visst. Han påstod att det enda jag behövde säga för att komma in var företagetsnamn.

Så jag testade. Och det funkade. Vakten stannade oss i trappen och såg så där bister ut som bara vakter kan göra (vilket man kan förstå, det måste vara ett litet nederlag ändå när man inser att man aldrig kommer bli polis). Jag såg så snäll ut jag kunde och sa företagetsnamn. "Jamendåååså!". Vips så var vi inne. Gratis. Där sparade jag 120 spänn som jag kan lägga på ett Wii istället!

Dessutom betalade herrn mina öl och ja, jag gick ju +/-0 där!

Nu får jag gå hem. Heeem. Till maten. Maaaaaten.

Jävla finanskris

Jag får inget Wii. Och allt är finanskrisens fel! Herrn säger att vi måste ligga lågt, inte köpa onödiga saker. Som om ett Wii skulle vara onödigt? Jag kommer ju vara glad över att jag får spela och kanske till och med bli smal! Han vägrar lyssna och säger att jag istället borde ta och gå till det där gymet som jag sponsrar med 349 kronor i månaden. "Är du huvudsponsor eller?"

Ja, det kanske jag är. Men jag vill fortfarande ha ett Wii. Men finanskrisen gör det omöjligt. Enligt herrn alltså. Det jag finner lite märkligt är att igår när han kom hem från jobbet sa han att vi skulle köpa en bil. För 37 000. Kronor. Inte godisar. Inte apelsiner. Kronor.

Och då frågar jag mig: behöver vi verkligen en ny bil? Vi bor i samma hus som vi jobbar. Det tar ca 1 minut för mig att gå till jobbet. Borde inte det mest logiska vara att köpa ett Wii? Så vi får lite träning? Eller åtminstone jag. Herrn var nyligen på hälsoundersökning. "Du borde äta mer fett". Bah!

Jaja. Jävla finanskris.

Jag måste skärpa ihop mig

Efter att ha fått utskällningar i flera dagar så blev jag så glad när en tant ringde och var trevlig att jag fick tårar i ögonen.

Den här gången kan jag inte skylla på lingon och hormoner - jag bölar ändå!

Nä

Det händer ingenting. När ska man ha tid för nånting? Jag jobbar. Jag kommer hem. Jag lagar mat. Jag äter maten. Om jag orkar diskar jag. Sen hamnar jag i soffan. Och sen ligger jag där resten av kvällen. Tills det är dags att sova. Då lägger jag mig i sängen istället.

Inatt drömde jag att jag blev jagad av en björn, fick en hundvalp och att herrn gjorde slut med mig och att han tog med sig hundvalpen när han dumpade mig. Jag var verkligen utvilad och glad när jag vaknade. Eller inte!

Snart är det fredag. Freeeedag. Då ska jag dricka vin. Massor av vin. Massor!

Jag är en mes. Ingen vampyr.

Igår började jag jobba 05.45 och slutade 17.10. Idag började jag jobba 05.45 och slutar aldrig. Jag är vek och tycker att det är skitjobbigt! Jag är så djävulskt trött, det är fan i mig inte okej att kliva upp så förbannat tidigt.

Så när jag sitter här och gnäller som mest kommer det in tidningsbud som kliver upp klockan två varje natt, jobbar till 5 på morgonen, bara för att gå hem och käka frukost och sticka till nästa jobb. Och när det jobbet är över så sticker dom iväg till universitetet för att plugga till civilingenjör. Varenda dag! Dessutom har dom flesta av dom småbarn hemma också.

Hur gör dom för att inte dö av utmattning? Jag förstår ingenting.

My god.

Här sitter jag på jobbet. Inte ens Morgonpasset har börjat än.

Ännu en dag ensam på jobbet. Jag gillart inte.

Språka på ångermanländska

Alla mina kollegor är sjuka idag. Eller nä. En är ledig. Dom två andra var med i en bilolycka imorse (alla klarade sig dock, men blev chockade). Så här sitter jag nu och ska styra det sjunkande skeppet. Jag har pratat sjukt mycket engelska idag. Med en väldigt fin ångermanländsk twist. Buden fattar ingenting. "Jo häff to gåo to Tjottahejtivägen 8 B.. ehh..B like in...eh...Burt?"

Så svarar dom mig på såndär indiskengelska och jag blir förvirrad och dom blir förvirrade för att jag blir förvirrad och så slutar det med att vi mumlar Thank you och dom säger God bless you och jag glömmer alltid hur man säger detsamma och lägger på.

Jag måste verkligen jobba på min engelska.

I hela mitt liv har jag väntat på livet

Och på Kristian Anttila. Som var sjukt bra och som jag nog är lite kär i. Och killen som spelade saxofon! Jag är nog kär i honom också. Grymt bra var det trots att jag var i princip nykter.

Sivan däremot. Not so nykter. 00.36 kom det här smset "Wii. Jag är sepefull! Kul! Full! Sepe! Full!" Jag blev jävligt impad över den korrekta stavningen.

Nu jobbar vi.

Stockholm har blivit kallt.

Så jag är i Stockholm och Sonja är hemma. Konstigt, när det vankas fest brukar vi ju oftast vara på samma ställe. Igår hos J körde vi "Varannan Orup" på stereon. En superb idé, synd att vi inte fick köra det särskilt länge.

Herregud. Vilken kväll och natt. Jag och J var lite trötta på vägen hem vilket innebar att vi åkte till Hässelby strand istället för Vällingby trots att jag faktiskt var vaken när vi var vid Brommaplan? Men någon gång måste man ju somna på tunnelbanan, så nu är det avklarat.
Jag tappade även bort både min mobiltelefon och mina långa skinnhandskar. Sen insåg jag efter några minuter att jag hade dom i BH'n. Mobilen i höger bh-kupa och båda handskarna i den vänstra. Jag måste sett hysteriskt rolig ut, tur att klänningen var svart och att mitt hår börjar bli rätt långt.

Nej, snart hoppas jag Lisa kommer så vi kan gå och köpa glass och frysta hallon (mitt ständigt återkommande bakis-crave).

Är Nordpolen Vapnet?

Jag tycker det låter misstänkt likt. Men jag har ju ingen koll på musik längre.

Inget nytt. Bläbläblä. Allt är åter till det normala. Utskällningar i parti och minut.

Kund - MEN SITT STILL! JAG HÖR JU INTE VAD DU SÄGER!

Sa han som stod bredvid nån jävla tågstation! Och jag satt fan i mig jäääävligt stilla.

GNNNNNNH!

Jag får se Anttila ändå.

Visserligen nykter men vad gör väl det!

Dagens konstaterande:

- Det är jättesvårt att sy på en gammal symaskin med världens knäppaste katt bredvid. Symaskinen och skrivaren är båda offer för hennes nyfikenhet, vilket innebär att tyger, trådar och papper oftast stryker med de också.

- Man får träningsvärk av att wiifitta. Jag är inte van att åka snowboard i vardagsrummet, det är kanske inte de mest optimala förhållandena men det är roligt! Som fan!

Jag har inte bloggat sen... innan tågluffen. Jikes. Och jag tänker inte uppdatera er heller. Nu ska jag åka och köpa kebab till mig och blomkålen, lite för att fira att jag skolkar idag samt åker till Stockholm imorgon.

Suck.

Kund - Jag har varit borta i 2 veckor, och när jag kom hem låg det massor med tidningar innanför dörren!

Jag - Har du ringt och bett om ett uppehåll?

Kund - Nä! Jag sket i att betala räkningen bara. Men jag har fått tidningarna ändå! Och nu fick jag en påminnelse! Jag vill ju inte ha dom tidningar. Jag tänker inte betala för nåt jag inte vill ha!

Jag - Så fungerar det inte riktigt, du måste ju säga till att du inte vill ha tidningarna längre. Annars skickas dom till dig ändå.

Kund - Men jag har ju inte betalat!

Jag - Så fungerar det ju med det mesta. Man kan ju glömma att betala en räkning, tex elen. Dom stänger ju inte av elen för dig på en gång, det skickas alltid ut en påminnelse först.

Kund - Gud vad dåligt! Vad gör jag med den här räkningen nu då?

Jag - Jag föreslår att betalar och sedan ringer den aktuella tidningen och säger upp ditt abonnemang.

Kund - (STOR SUCK) Jaha! (lägger på luren)


Håhåjaja vad roligt det är att jobba.

Jag ÄR en jävel på att förhandla

Igår var det meningen att jag skulle packa mina saker hos Sivan. Men istället lurade hon mig att spela Wii fit. Eller bara fitta som hon kallar det. Jag har aldrig varit någon atlet och det visade sig att jag inte är någon nu heller. Men det var sjukt roligt! Jag vill också ha ett! Eftersom jag är slug som en räv så började jag så fort jag kom hem tjata på herrn att jag vill ha en hund (hans mama har fyra söta hundvalpar hemma som jag vill ha). Herrn svarade med tystnad och några suckar. Jag fortsatte och tjata. Han ignorerade mig.

Jag - Det är bara att välja; antingen köper vi en hund eller ett Wii!

Herrn - Då köper vi ett Wii.

Jag ska få ett Wii!

Jag är så barnslig

Det här hände för länge sen. Eller hände och hände. Jo, det hände. Ett tomt sms skickades till mig. Alldeles tomt. Jag skickade tillbaka "Huh? Tomt?". Han svarade. "Oj. Slickade i fickan."

Jag fnissar fortfarande åt det! Slickade i fickan! Jag har aldrig slickat i fickan. Det är nästan lika roligt som Kokos-Lars.

Slickade i fickan. Hihihi!

Var är Siv?

Har någon sett henne? Jag orkar inte gå in på Facebook för att kolla vad hon gör.

Men nåt konstigt; herrn är förkyld. Snorig som fan och halvt död. Men inte jag? Fan vad skönt det vore med lite feber och slapp i soffan. Tänk att jag alltid ska vara frisk!

Nu är det bara 5 dagar till jag är ledig igen. FEM dagar.

Yadayada

Hela helgen har jag lekt hemmafru. Putsat fönster, städat och tvättat. Och igår fick jag åka till Ikea. TVÅ gånger! Herrn var mindre glad men jag var väldigt nöjd.

Jag har även hällt i mig två flaskor vin och två rom och cola (fördelat på 3 dagar). Samt somnat i soffan. Jag ÄR medelålders.

Upptäckte till min stora förtret att Kristian Anttila kommer till min favoritkrog i helgen. Kan jag gå? Nä. Så jävla typiskt.

Ännu en anledning till sterilisering av Sonja.

En gammal gymnasiekompis skickade en länk till mig: http://www.svenskanamn.se/

Där kan man kolla vad ens barn ska heta. Man skriver in pappans och mammans namn. Eller de blivande föräldrarnas namn.

Jag skrev in mitt och herrns namn. Vår son ska tydligen heta Ferdinand. Som sagt, ännu en anledning till barnlöshet för min del.

Förtydligande: Jag väntar inte barn. Jag har ingen som helst tanke på att skaffa barn. Jag överlåter barnafödandet till er andra istället. Och vill ni döpa era barn till Ferdinand så gör det för all del. Ha så roligt!

Mordhotad men med 1000 spänn mer i månadslön.

Hah!

Mordhotad.

För första gången i mitt liv har jag blivit mordhotad. Tänk att folk är beredda att döda för att få en bilaga.

Fantastiskt.

En tjyyyyyyv!

Har ni sett Lilla Landet Lagom? Henrik Hjelt, Bornebush (eller hur det nu stavas) och nån till som gör humorprogram. Jag har inte hunnit se det eftersom jag har haft fullt upp med att vara medelålders och full. Det verkade ju som att det kanske skulle gå att se. Men. Igår när jag tittade på reklamen för programmet såg jag Hjelt leka actionhjälte. Han var misstänkt lik Thunder! från Mammas Nya Kille.

Man får inte sno. Jag ska kolla in programmet riktigt innan min dom faller på riktigt. Men det såg vääääldigt misstänkt ut.

För övrigt är jag inne på min andra kopp kaffe och telefonen är fortfarande märkligt tyst. Ibland lyfter jag luren för att kolla om den fungerar. Då och då tar jag min mobil och ringer numret till kundtjänst för att se om samtalen verkligen går fram. Det gör dom.

Nu ska jag lalla vidare.

Kokos-Lars!

Siv har slutat blogga. Hon är för högfärdig för det. Eller så är hennes dator trasig. Ni får välja själva.

Men idag berättade hon att hon drömde att hennes pojkvän hette Kokos-Lars. Mycket underhållande tyckte jag.

Kokos-Lars!

Fantastiskt roligt.

Det är på riktigt.

Nu är det gjort. Papper är skrivna. Jag har sagt upp min del av lägan. Allt står numera på Siv. Aldrig mer ska vi nu äta nudlar i soffan, aldrig mer ska vi baka bullar halv tolv på natten, aldrig mer ska hon komma hem och gråta i min säng över en stukad fot, aldrig mer ska jag skratta när hon gråter över sin stukade fot i min säng, aldrig mer ska Sveabea äta upp alla min hårsnoddar, aldrig mer ska vi svära över persiennerna när vi ska putsa fönsterna.

Aldrig mer.

Fast ikväll ska jag pallra mig dit och spela Wiiiiiiiiii. Kanske packa ner lite av mina pinaler också. Och så borde jag gå ner i vikt. Får se om jag kan slå tre flugor i en smäll ikväll. Jag vet inte vad som är jobbigast; packa eller gå ner i vikt. Usch.

Allå, Allå?

Det är nåt mystiskt på gång, helt klart. Idag har jag endast tagit emot 25 samtal och inte en enda utskällning!

Hur mår ni egentligen? Vad är det som händer? Har folk helt plötsligt blivit som folk?

Eller så är telefonerna trasiga. Ja, så måste det vara.

Svaret på varför jag är mer tjock än smal.

För att jag är bakishungrig i 2 veckor efter en fylla.

Det är jävulskt jobbigt och dumt. Nåt mer jobbigt och dumt: lönesamtal. Jag kan verkligen inte tala för mig själv. Eller jo det kan jag ju, men jag kan liksom inte sitta och säga att jag är så hiiiimla bra på att svara i telefon och leka mamma åt vuxna snubbar. Så jag sa bara att jag ville ha 1000 spänn mer. Har jag tur kanske jag får 250.


Fan vad dålig jag är.

Karatefylla - check!

Jag inledde helgen med nackspärr - nåsådjävulusiskt ont hade jag. Dock hade jag sånt röta att det var en massör i huset precis den dagen - och jag fick massage. Det blev lite bättre. I lördags kväll hängde jag med ut på krogen. Jag var fullast i hela Västernorrland och stod för skandalerna. På nåt lyckades jag supa bort mobiltelefonen. Men en kvart senare hittade jag den igen! Nån snäll en hade lämnat in den i baren. Och tja, det var väl den enda skandalen. Jag minns inte mycket mer än att jag kände mig alldeles för full.

Så kan det gå. Jag lär mig aldrig. Medelålders och fullast.

Men for fuck sake!

Kund - Jag saknar den andra delen i tidningen! Vad är det som HÄNDER?!

Jag - Förmodligen ett fel från tyckeriet. Vi får köra ut den delen till dig.

Kund - Ja, det hoppas jag VERKLIGEN! Fruktansvärt att det får gå till på det här sättet!

Så jag skickar ut en ny tidning till henne. Inte bara del två, utan båda delarna. Det går två timmar. Samma kund ringer igen.

Kund- Men jag saknade ju bara den andra delen! Inte hela tidningen!

Jag - Eh..nä..hä? Du får väl slänga första delen då?

Kund - Ja. Jag gör väl det då. Men jag ville bara ha den andra delen! Inte hela!

MEN VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ FOLK?! Det är väl för fa-an bara att slänga den delen man redan har läst och fortsätta leva sitt liv? Sitta och ringa kundtjänst bara för en sån sak!


Ni går mig på nerverna. Jag borde nog byta jobb.

Men alltså hörrni

Det här håller verkligen på gå helt åt helvete.

Igår gjorde jag ren ugnen.

Det har redan hänt. Jag blev medelålders och mogen på typ 2 veckor. Utan att jag märkte av själva medelåldersprocessen. Förrän det var för sent.

I måndags var jag dessutom på parmiddag och idag ska jag bjuda M på middag. Alltså inte nudlar utan riktig mat. Det här är stort. Så fort ma och pa kommer hem från utlandet ska jag berätta för dom hur himlarns mogen jag faktiskt blivit och visa den rena ugnen.

Idag är ingen vanlig dag.

Idag är det dagen då Siv och Blomkålen kommer hem. Detta är även dagen då jag och M ska se på Arn i en biosalong med störtsköna stolar - alldeles ensamma! Ingen som prasslar med nåt papper eller pratar under filmen. Sweet.

Jag hoppas Siv inte dör när hon kommer hem. Det ser verkligen illa ut. Saker ööööverallt. Hua.

Vit katt - svart katt

Detta inlägg är mest för er som har en öppen spis hemma. Eller snarare till er som har kombinationen öppen spis + en vit katt.

Det har jag. Ett litet varningens ord vill jag lägga in.

Om man har en öppen spis och en vit katt men inget galler till den öppna spisen kan det mycket väl bli så att den vita katten lägger sig och sover i den öppna spisen. För att sedan spatsera runt väldigt svart och sotig i lägenheten och lägga sig på ett vitt överkast. Om man har en öppen spis och en vit (svart) katt som lagt sig i öppna spisen kan det vara så att man får offra fikarasten till att duscha den vita (svarta) katten. Det kan även bli så att den vita (svarta) katten inte vill duscha och blöter ner den personen som försöker göra den vita (svarta) katten vit igen.

Jag bara varnar er. Det kan hända.

Bang on the readbeat

Kick Off avklarad. Sömnbristen är här. Ingen av mina kollegor gjorde bort sig, inte jag heller! Däremot så var en av cheferna inte så lite full, med andra ord: han var sketfull. Han gjorde en vacker vurpa in i en blomkruka och bröt revbenet.

Vi fick ringa plingplångtaxi men sedan återgick vi till att dricka öl och vara väldigt förvånade över att blomkrukan inte fick en enda skråma och inte heller blomman. Givetvis var det några som ängnade sig åt otrohet med sina kollegor för att vakna på söndagen och vara väldigt sura och osociala.

Ikväll ska jag se på hockey och äta onyttiga saker. Jag är så manlig.

Tänk vad roligt man kan ha på jobbet

Det ringer arga människor till mig. Vissa är trevliga. Dom flesta är arga. Nyss ringde det en snubbe som ägde någon form av kiosk/affär. Han var heligt förbannad över att tidningsbudet inte la tidningarna i hans tidningslåda. Han bröt på något utländskt språk.

"Jak hittar inte ort i lexikon! Jak så arg! Jävla, jääävla tidningspud! Jääääääääävla tidningspud!"

Exakt så känner jag ibland också.

Kick on - Kick Off

På lördag ska företaget på Kick Off. Ååååå vad jag inte vill. Jag vill hellre vara hemma och lyssna på Mangan..

http://www.sr.se/webbradio/?type=db&Id=1332189&BroadcastDate=&IsBlock=0

Jag är en jävel på att förhandla

Ikea är roligt. Ikea är bra. Men bara dom gångerna man får med sig rätt saker hem. När man får fel saker med sig hem blir man arg. Trött. Less. Herrn blir extra arg, trött, less eftersom han hatar besöka Ikea. När vi besöker Ikea springer vi igenom. Jag måste veta redan innan vi går in exakt vad vi ska ha så att herrn slipper plågas onödigt länge.

Och givetvis - i söndags när vi kom hem hade vi fått med oss fel dörrar till ett skåp. Jag har tjatat sedan dess om ett nytt besök. Han har vägrat och påstått sig vara upptagen. Men idag såg jag en öppning! Jag stod i ett kök, han i ett vardagsrum. Det vankades lunch. Han bad mig ta med majsen till honom.

"Då måste jag ha nåt" sa jag.

"Jag bäddar din säng fram till jul" sa han.

"Vi åker till Ikea och fixar rätt dörrar" sa jag.

"Okej då" sa han.

För lite majs! Han är så lättlurad ibland. Hurra för mig!

Jag måste skaffa mig en hobby.

Förr om åren var alkohol min hobby. Fyllan och bakfyllan var mina fritidsintressen. Men nu har det verkligen bara gått helt åt helvete. Jag har kommit på mig själv att baka, stryka gardiner, vara nykter på lördagar och sånt. Sånt som är väldigt ovinigt och väldigt osexigt. Förr hade jag en herrgårman på balkongen - nu en tagetes! Vad är det som händer? Håller jag på att bli medelålders redan nu?

Allt tyder på det. Mina vänner skaffar barn. Gifter sig. Köper hus.

Ve och fasa.

Ja, jag överlevde.

Med tanke på det massiva trycket från allmänheten som vill veta hur det gick med fjällandet..well, here it goes..

Herrn och jag fick uppgiften att handla åt 6 personer efter jobbet samma dag som vi åkte. Det gick smidigt, förutom den bortglömda köttfärsen som gjorde att jag fick vända om och ställa mig i kön from hell. Fullastade kundvagnar så långt ögat kunde nå - och så jag och min köttfärs. Det är sådana gånger jag önskar att Gud hade gett mig lite mindre humör och lite mer tålamod. Ingen kom till skada dock - förutom den där stackars kon då som jag bar på.

Resan upp gick också bra - vi stannade i Ånge och jag kände mig lycklig över att inte bo där. Väl framme så hade sällskapet i den andra bilen supit till och själva stuva-in-allt-och-alla-på-en-gång-i-stugan gick väl sådär. Det var kolsvart ute och det var rätt svårt att gå även i nyktert tillstånd. Inget ben gick av och endast en lök fick offras till fjällen.

Tanken med resan var att insupa fjälluft, men det var mest hundhår som fastnade i min näsa. Och i munnen. I ögat. Och i örat. Och i trosorna. Och i strumporna. Och i maten. Och i sängen. Överallt. Vi spenderade också rätt mycket tid att söka efter en sjö där man eventuellt skulle kunna fiska. Vi hittade en sjö efter några timmar med hjälp av tjejen på Turistinformationen. Hon kunde väldigt mycket och var väldigt säker på sin sak..."Ehh..det finns ju en sjö här nere..det borde ju finnas fisk där?". Det fanns en sjö. Dock ingen fisk. Jag roade mig med att plocka blåbär och springa ifrån myrorna.

Det var himla skönt där i fjällen. Men det bästa med hela resan var ändå söndagen. Hemfärd = IKEA! Jag fick äntligen köpa mina efterlängtade sängbord.

Snart kommer Siv hem. Jag var i lägan igår. Det känns myyycket märkligt att jag inte bor där längre.

Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen.

Sivan tågluffar ju och jag vill ju inte vara sämre - så ikväll åker jag till fjällen. Visserligen i en bekväm bil fullpackad med mat, men ändå.

Det som dock kan bli en yttepytte prövning - hela herrns familj ska med. Jag har inga problem med dom egentligen men då har jag heller aldrig delat bostad med dom i 4 dagar. Familjen består av en mor, en sambo till modern, 2 bröder och 3 hundar. Varav en av hundarna uppenbarligen har någon form av ADHD.

Jag antar att jag får vara glad att det är hunden som har ADHD och inte någon av bröderna. Jaja, spännande ska det bli iallafall.

Om jag inte överlever det här så ärver du min stereo, Siv.

Ooooh.. Ska egentligen vara prickar ovanfor O'na

Har sitter jag pa ett hostel i grymma Barcelona, och vad hander...

Jo.. .de 2 dygn vi bott har har det spelats mycket bra musik - inte de sedvanliga spanska banjo- och dragspelskomponeringarna utan bra musik, san dar musik som Sonja lart mig lyssna pa och uppskatta. Och just nu mina vanner,.. precis just nu spelas Hakan Hellstrom, en hel skiva vad det verkar! Vad vi vet ar vi de enda tva svenskarna som befinner sig har just nu. Spanjackerna reagerar inte namnbart men jag och Blomkalen dansar.

Hur mar ni?

Och bilen går bra?

Sivan är fortfarande ute och luffar. Hon har lärt sig att säga "Jag är en baguette" på franska men rökte dock aldrig på när dom var i Amsterdam.

Själv har jag flyttat klart. Eller nästan iallafall. Det mesta är flyttat och adressändringen är gjord. Dessutom har jag fått en ryggstöd och en ny säng! Något som dock är lite störigt är den nya porttelefonen. Egentligen är det väl inte portelefonen det är fel på, utan alla fyllon som ringer på. Vi bor nämligen granne med ett hotell. Och hotellets fulla gäster får för sig att just vår port är hotellets, och att just vår knapp på porttelefonen går till hotellreceptionen.

Annars händer ingenting. Jobbar mest. Igår fick jag att smärre vredesutbrott på en bitch i telefonen och slängde pennor på golvet så bläcket yrde. Då hörde jag chefen säga från sitt rum:

"Sonja, du kanske skulle gå ut och få en nypa luft..."

LUFT?! Jag skulle behöva lugnande mediciner. Men om man bortser från mina vredesutbrott så är allt frid och fröjd.

I´m all alone

Siv has left me. Blomkålen med. Jag och herrn vinkade av fröknarna i söndags. Blomkålens väska vägde 150 kilo (eller 16) medan Siv bestämt sig för att slå oss med häpnad och packat så lite som möjligt!

Så medan dom roar sig med att röka hasch i Amsterdam så roar jag mig med att städa ur min del av lägenheten. Detta är en ren gissning - men någonting säger mig att dom har roligare än vad jag har.

Gårdagen bestod av att packa som ett pucko för att senare frakta mina prylar till herrns lillebror som skulle ta över dessa. Och givetvis händer det. Herrn bestämmer sig för att mäta med ögonmåttet och säger att hyllan visst kommer gå in i bilen. Nej, vi behöver inte ta isär den. Jag är dum nog att låta honom hållas, så vi släpar världshistoriens tyngsta hylla ut till bilen för att ganska omgående inse att herrns ögonmått inte alls håller nåt mått. Bil = liten. Hylla = stor. Alltså bära in hyllan och ta isär den.

Suck. Ödsla dyrbar tid sådär! Jag kom inte i säng förrän halv ett och så var det dags att sätta sig och leka trevlig kundtjänstmänniska 06.00 imorse.

Vansinne.

Off I go!

Nu är jag (Sivan) på tågluff! Eller det är inte helt sant för än har vi bara bussluffat och nu couchsurfar vi hemma hos Lisa. Imorgon drar vi till Singoallastaden och tar en lunch med en annan Lisa innan tåget tuffar vidare mot Köpenhamn och därefter tar vi en svängom i Red Light District på tisdag natt. Så mycket kan jag berätta nu för nu har jag lite tid över. Annars får ni som känner mig och vet vad jag heter kolla på resdagboken där både jag och Blomkålen är registrerade. Nej, jag heter inte Siv och Blomkålen heter egentligen något annat. =)

Usch. Vi har ätit alldeles för mycket här nere hos grekerna på kolgrillsbaren. Men gott var det. Tåget går 07.07. Jippy.

So long, farewell, auf wiedersehen, adieu.

Hej stolpskott

Min chef kan vara så fruktansvärt pinsam ibland. I förrgår kom det in ett gäng nya säljare som var på en liten trip runt i huset för att se vilka som jobbar och var och jadajada. Så kom dom till min och Os plats. Och då säger chefen "Ja, tyvärr så har vår arbetskamrat O fått lite cancer, så han är sjukskriven just för tillfället".

Lite cancer?! Ungefär som om han fått lite feber och var hemma från jobbet i 2 dagar. Herregud. Karln har snart varit sjukskriven i 3 månader och den där "lilla" cancern har gjort att han gått ner 25 kilo och strålningen har gjort att hans slemhinnor bränts bort vilket i sin tur lett till att han knappt kan prata än mindre äta.


Lite cancer. Ja jävlar.

En epok är över.

Om ni står upp - sätt er ner.

Systrarna Syfilis flyttar isär

Vår lilla kärlekfestochspritsaga är över. Jag flyttar till herrn och Siv får en inneboende i form av en karl. Men det höll ändå i 2 år! Och hon är ändå min bästaste bästevän. Och festerna lär fortsätta om jag känner oss rätt...


Nu ska jag låtsas jobba lite.

Barn går i farstun

I helgen har jag befunnit mig i byn och myst med syster och hennes familj. Och så hann jag träffa mamma och pappa! Och min älskade katt som nu är i pappas vård. Iallafall. Systeryster har fått för sig att avla barn är kul och har nu hela två stycken (Ja, hela. Inte trasiga)!

Jag har fått äran att bära runt på den minsta klumpen som är ca 4 månader gammal och som luktar gott och som ler så där galet sött när man tittar på honom och som endast gnäller till lite när han är hungrig och som enbart skrattar när man lägger honom på skötbordet. Herrn däremot fick äran att brottas, hoppa studsmatta och leka polis och tjuv med en obstinat 4-åring. Så medan jag myste med lillklimpen och tänkte att det kanske inte är så himla jobbigt att ha barn ändå - så var herrn helt utpumpad och när vi skulle sova sa han "Nä. Det blir inga barn. Aldrig."

Det är det där som är så lömskt. Skulle jag enbart vistas bland småbäbisar skulle jag säkert gå på hela skiten och skaffa mig en unge - men tack och lov finns det en 4-åring med energi för ett helt 11-mannalag i Allsvenskan som tar ner en på jorden igen.

Jag är för lat för att ha barn. Bekväm. Och så tycker jag om att vara full. Jag tror tillochmed att jag tycker om att vara bakfull också. För då har man liksom en bra ursäkt för att ligga i soffan hela söndan.

Countdown

Ohohohoh vilken bra vecka. Förutom massor av jobb så äger jag (sivan) numer precis som Lisa ett Wii!!! WiiWiiWii!!! Massor av spel fick jag med också, tack Magnus.

Och vet ni sen då. Om en vecka från och med nu sitter jag och Blomkålen hos Lisa på Liljeholmen. Och nog för att det alltid är trevligt och alltid festligt att hälsa på Lisa, men den här gången ska vi ju ut i Äropa!!

I april började planerna smidas och vips hade vi målat en Europakarta på Blomkålens vita vardagsrumsvägg. Tjopp. Nu är det augusti, kartan är kvar och resan ett faktum. Nu finns även säkerhetsnålar och garn uppsatt på kartan vilket bildar vår preliminära resrutt. Vi får väl se hur länge den håller, till Amsterdam kanske?

Kartan i all sin prakt. Blomkålens ena katt också. Praktfull och lite rund.

Winds of change..

Jag är upprörd. Häromdagen när jag var på Hemköp (hutlösa priser by the way) så fick jag ett infall och köpte ett kinderägg. Jag vet, jag vet... Jag är 24 år. Jag borde inte köpa kinderägg. Men det gjorde jag.

Väl hemma öppnade jag ägget och till min fasa: dom hade gjort om själva plastägget! Det var inte ett dugg svårt att öppna, bara ett litet lätt tryck så fick jag upp det. Jag minns i mina barndomsdagar då man ibland minsann fick använda tång och hammare för att få upp det. Men inte nog med det. När jag öppnade ägget så var leksaken redan ihopsatt! Bilen var redan färdig! Ingen manual! Inga smådelar som man kan sätta i halsen eller i näsan. Bara en bil. Som nån redan satt ihop. Och den där nån var förmodligen nån turkisk unge.

Och då frågar jag mig: är det verkligen rättvist att dom ska sätta ihop min leksak? Det är ju det som är hela grejen med det hela, att sätta ihop leksaken själv. Det är ju det som är hela nöjet! Men det har alltså tagits ifrån mig.

Hmpf.

Se upp!

Så ni inte blir sånna jävla svin.

Jag längtar inte bara efter mamma, jag längtar även till den 23.e Augusti. Dåärdetfestochjagskafårgåpåminälskadefavoritkrogmedminaälskadefavoritflickor! Me längta long time.

Nu ska jag åka motorcykel utan att förstöra nåt. Vi får väl se...

Jag längtar efter mamma.

Och pappa. Jag kommer aldrig bli vuxen. Aldrig på riktigt.

Igår var jag ovuxen och köpte mat hos Åke. Sibylla. Krydda på stripsen. Varför vägrar Max och Donken att ge mig krydda på stripsen? Varför? Av vilken anledning? Om Sibylla bistår en med både salt och krydda borde väl Max och Donk gör samma sak? Upprörande.

Dom krigar i Kaukasus. Och jag tycker att att utebliven krydda är upprörande. Se där vilken sjuk värld jag lever i.

Ibland gör man rätt.

Ibland gör man fel. Ibland gör man ingenting. Lev med det.

Nu ska jag leva med det och städa. Skönt.

Monkibusiness?

Man undrar ju vad dom håller på med där på DN. Har dom anställt apor? Då skulle jag kunna förstå hur dessa abonnemang utan adresser kan uppstå. Om man jobbar på en abonnemangsavdelning för en tidning borde man väl ha fått veta redan under första dagen att man bör ha adressen till den som ska ha tidningen?

Dom retar gallfeber på mig. Gallfeber, I tell you!

Häh.

Djupt.

Jag fattar inte. CDON's tvreklam.

"CDON - din gurka på mackan"

Whett?

När ska man bada då?

Är det sommar ska man väl banne mig bada också? Jag har bara badat fyra gånger i år. Skulle vilja meddela att jag är jävligt missnöjd med det resultatet. Fast man skulle kunna räkna in nertagningen av förtältet i söndags, för det var faktiskt lite som att bada. Lika blöt var jag iallafall.

Men ändå. Fem gånger på en hel sommar. Det är ju så man skäms.

Jag är fortfarande bakis.

Yran var grejer det. Halva torsdagen spenderades i en djävulskt varm bil. För att göra det hela lite jobbigare glömde jag min biljett hemma och vi fick vända om för att hämta den. Nej, vi hade inte åkt alla 20 milen, men dock 7. Alla var vi irriterade på mig. Väl framme hade Blomkålens päron redan smällt upp husvagn och förtält och det vara bara för oss att tacka och ta emot. Festen kunde börja och som den började. Blomkålen gick ut hårt och spenderade kvällen med att leka Papphammar i förtältet (inte när han ritar Sverige som en snopp, utan när han ramlar). Siv och jag var snäppet lugnare men jag skulle vilja påstå att vi inte var så långt ifrån Papphammarmode vi heller. Kvällen spenderandes mest på golvet i förtältet, där det klämdes en hel del på mina bröst av någon märklig anledning? Efter att ha lyckats lifta in till stan såg vi Kent, Lykke Li och när Blondie lekte skyltdocka.

Fredagens förfest skedde i en stuga inne på campingområdet med ett gäng trevliga Junselebor. Mexicotema dessutom. Även Patrik Sjöberg var där. Vi drack tequila och Sivans snapsklocka blev verkligen välanvänd. Det var även denna kväll som jag körde Gustavsbergsbussen. Även E var på väg, men man kan inte klandra karln. Snapsa Gin kan aldrig vara bra. Även denna kväll blev ett smärre fylleslag.

Lördagen var dagen då husvagnsbordet vägrade vara med. På något sätt lyckades vi laga det men det tänkta myset som jag och Blomkålen skulle ha i den stooora sängen uteblev. Istället fick Kålen sova på golvet. Innan vi somnade hängde vi återigen i stugan med Junselebor och drack alkohol. Dock var rödvinet lite...strävt mot tungan tredje dagen. Men ner gick det iallafall. Och in på stan tog vi oss, och äntligen fick jag se Håkan! Fast bara lite, eftersom jag mådde mindre bra tog jag en taxi hem till husvagnen och sov som en gris. Och vaknade på söndagen till spöregn.

I spöregnet roade vi oss med att ta ner ett dyngsurt förtält. Bakfulla och trötta. Och blöta.

Nästa år ska jag ha fler öl med mig och mindre vin.

Jag är ledig idag...

...vilket medför att jag försöker varva Internetet i vanlig ordning. Då hittade jag det här hos Marie och utmanade mig själv eftersom det verkade lagom oansträngande för att ändå uppnå dagens mål i minimiaktivitet och slökonst.

Så here it goes då. Fast jag fuskar och ändrar i reglerna för sidan 123 hade knappt fem meningar. Så i min lek är det sidan 124, och nionde meningen:

Språklek

1. Räck ut handen efter den närmsta boken.
2. Slå upp sidan 123 (124).
3. Finn den femte (nionde) meningen på sidan.
4. Lägg ut denna och de två (tre) följande meningarna på bloggen.
5. Kommentera citatet.
6. Sänd utmaningen vidare till fem andra personer och kreditera den som utmanade dig.

"Innan Line ville se min erektion hånglade jag rejält med Ingrid ett par gånger. Det var under laxfestivalens första dag, nere vid älven. Jag minns att jag placerade min tunga långt in i hennes mun, så långt in att jag tror jag kände bismaken av hennes amalgam. Hon sa att jag var söt men konstig.

- Pelle Sandstrak, Mr Tourette och jag

Då tycker jag att Lisa, Nini, Simon, Ramaskri och Ekobloggen kan få läsa och skriva lite. Simon får kanske lite dispens eftersom han bara strövar omkring i skogarna hela dagarna men han är säkert i närheten av sitt tantsnusk inom kort.

Gammal och förbrukad.

Vi kommer säkert att skriva nåt om Storsjöyran snart. Ska bara hämta andan först.. och fixa nytt pass.

Och är det lämpligt att snapsglasen i systrarnas hushåll numer nästintill enbart används som äggkoppar och ytterst sällan fylls med hembränt eller fusksystemsprit?

I think not.

Zzz

Jag är inte här. Eller jo, fysiskt är jag här. Psykist är jag fortfarande i sängen. Var dum nog att följa med på bio som inte slutade förrän halv tolv, vilket resulterade i vaket tillstånd till 00.30. Och så en väckarklocka som ringde 05.00. D.Ö.D. Synden straffar sig och när man halvsover är det skitsvårt att jobba.

Att jag aldrig lär mig. Stanna hemma. Lägga mig i tid. Behöver minst 7 timmars sömn. Stupid!

Filmen var bra dock. Batman! Dididididid Batman!

Tribut till Simon // Bellan

Simonhysterin fortsätter visst, min kollega Bellan hittade till Simons blogg alldeles nyss då hon såg att jag bloggade om tanten och ja.. hon verkar ha fattat tycke för Simons uppenbarelse, eller hur låter det här?:

Bellan: "Fan, den där skulle man vilja stoppa upp och ställa i vardagsrummet så man kan sitta och titta på karln dagarna i ända."

Synd att Bellan är ledig imorgon, varje dag får man skratta sig harmynt åt nåt som kommer ur den där babbliga munnen. Kul för övrigt att Simons hund också heter Bella. Vem är stalker till vem? Nu slutar jag. Wii Wii.

Annars?

Jorå, Sonja gjorde rätt som talade för oss båda - tyvärr har inte någon av oss interkurserat med herr Simon. Men jag har sett Simons underarm (på bild förvisso, men du den duger!) , och jag måste säga att jag är lite avundsjuk på hans vorsteh som har daglig kontakt med den underarmen. Nu blev det ju lite sex och trånande här på bloggen, skönt. Det var antagligen det Simon ville, ha lite sexuell uppmärksamhet från oss, det var ju ett bra tag sen.

Tillbaka till sak, passar på att rikta fläkten lite hitåt också.

Denna dialog utspelades mellan mig och kundtanten ~60 bast alldeles nyss.

Jag: Hejhej!
Tanten: Kan man köpa presentkort här?
Jag: Javisst, vilket belopp?
Tanten: Jamen,.. Hundra spänn då.
Jag: Hundra spänn coming up.
Jag: Ska jag slå in den i en presentkartong också kanske?
Tant: Ja gör det tack.

Jag slår in presentkortet och flashar med presentsnörekrullare o hela harangen.

Jag: Sådärdå, då ska du få en påse också.
Tanten: Snyggt! Nice!

Öööh.. Får man säga nice om man är född typ före kriget? Tror det är olagligt.

Hello Yra - Goodbye pengen

Nu är den inköpt - tredagars biljetten till Storsjöyran. På torsdag morgon beger vi oss mot Östersund. Jäklar vad vi ska dricka och skåla!

Simon says

Simon vill ha mer sex från systrarna. Eller ja, i skriven form. Vi har faktiskt aldrig haft sex med Simon och jag tror jag talar för oss båda systrar när jag säger: tyvärr. Jaja. Simon efterlyser mer sex i bloggen. Jag ska försöka förklara hur det ligger till:

Förr om åren var systrarna sexuellt frustrerade. Fick aldrig ligga (jo, det fick vi fan visst, om man går efter våra fultal) och skrev om sex och hur jobbigt det var när vi aldrig fick till det. Nu för tiden har systrarna mer eller mindre stadiga förhållanden och får ligga i princip hela tiden. Vi är alltså inte frustrerade längre.

Jag skulle kunna skriva det Blomkålen berättade igår. Att en viss X haft nåt i fel hål och pga det gjort nummer två i byxan på bussen. Men det tänker jag inte skriva. För det är bara äckligt och otäckt. Huvva.

Annars tänkte jag mig att vi kanske kan ha en liten frågehörna för Simon? Om det är något särskilt han funderar över eller känner sig osäker på (inom sex och samlevnad alltså), så kan han (och alla andra för den delen) höra av sig till oss så ska vi nog kunna reda ut vad det nu kan vara. Bring it on bara!

Väl mött. Använd kondom.

Sorg.

Jag har inte berättat för Sivan än. Inte för att jag inte vågar, utan för att hon sover som en gris. Iallafall, det är med sorg i hjärtat som jag berättar att jag tyvärr måste avstå från lördagens kräftskiva och all sprit som jag skulle ha hällt i mig. Som det ser ut ska jag vara här på jobbet halv sex på söndag och låtsas att jag kan nåt. Kräftskiva + sprit + arbete 05.30 på söndag är en omöjlig ekvation i min värld.

Förlåt mig Siv. Och Blomkålen också för den delen.

Barn.

"Har man inte barn kan man gå på kräftskiva och dricka sprit. Har man barn kan man gå på kräftskiva och dricka pepsi. Och hur kul är det?!"

Jag gillar barn. Men jag gillar kräftor och sprit också.


Och så en fråga... har katter navel? Zombie gjorde mig väääldigt fundersam.

Festligt

Men hörrni, den där google translate grejen, jag tycker den är rolig. Jag testade på Sivans inlägg om den där fisande tanten.

"What is insidious.
An aunt was just inside the shop. And fes. Several times. Type four. Then she went again. Should she was not something that patch on the wounds (my nose) for gasutsläppet? Not Maiden, not dansband. Instead Uggla. After two nights of junk Uggla sounds pretty nice. But only relatively."

Jag finner det iallafall underhållande. "Then she went again". Hähä!

Tribute to Lisa

Jag vill ju givetsvis att Lisa ska ingå i mitt lesbiska månggifte - även om hon inte har ett Wii. Om man skulle vara gift med Lisa så skulle man alltid ha nån att åka karusell med, nån att garva åt/ med ("Men jag har ju talfel som en dyslektiker!"), nån att fråga om svåra saker (hon går på KTH) och man kan alltid sjunga Sing Star med henne. Dessutom är hon klok "- Jag är snorig! - Det finns botemedel mot sånt!")

Flåt Lisa. Det var inte meningen att vara elak. Jag tycker om dig utan ditt Wii.

Men om jag skulle sluta välta..

Ibland när man är ledsen så känns det himla skönt att veta att man har kompisar som orkar lyssna på ens ältande.

Och ibland önskar jag att var lesbisk så jag kunde leva i nåt slags månggifte med Sivis, Blomkålen och Yoka. Det vore nåt. Lisa också för den delen. Då skulle vi ha ett Wii i familjen. Och Sivis skulle sluta tjata om att hon vill ha ett. Häh.

Hurra

Jag får jobba kvar. OCH börja klockan sex på morgonen. Hur ska detta gå? Jag som gjort mig bekväm med att börja sju och åtta på morgonen. Detta innebär att jag kommer bli tvungen att lägga mig vid 21.00 på kvällarna.

Jisses.

Snart är det Yran. Alla som ska dit räcker upp en hand!

Vilken smygare.

En tant var precis inne i butiken. Och fes. Flera gånger. Typ fyra. Sen gick hon igen.

Borde hon inte handlat nåt som plåster på såren (min näsa) för gasutsläppet?

Inte Maiden, inte dansband. Istället Uggla. Efter två kvällar av skräp låter Uggla ganska trevlig. Men bara ganska.

Ett fast jobb till mig - check!

Jag får jobba kvar. Jag fick beröm. Snart ska det löneförhandlas. Hur gör man sånt egentligen? Jag har aldrig behövt göra det, som städare hade man inte så mycket att säga till om då det gällde löner...

Ett fast jobb är iallafall bra skit (kanske inte bra för min psykiska hälsa men iallafall för ekonomin). Hurraaaa!

nääää!!!

"Angelina Jolie, why can't you see what you're doing to me?"

Undra om Angelina har hört den här dragspelshistorien. Undrar om hon och Brad lyssnar på den varje gång de gökar. Eller så tvingar hon kanske honom att lyssna på den så fort de inte gökar, det är väl därför dom snart har fått ihop tillräckligt med kids för att utveckla en ny människoart.

Va sa du?

Dansbandstorsdag var det ja.. Alldeles nyss tyckte jag mig minsann höra någonting som liknande "Kärlekens lunga". Kan det stämma? Kan man sjunga om kärlekens lunga? Eller sa han kärlekens tunga? tunna? munga? Om nu kärleken har en lunga, eller två för all del, kan den också punkteras och få cancer?

Dom är lite för djupa för mig dom där Stig & Njursten, Seychellerna eller vad nu pojkar som spelar sånt där kallar sig för.

Hoho?

Nån av er som har en storebror till övers? Det verkar som att jag tappat min.

Hallélujah.

Jag är ensam i butiken. Det är onsdagkväll vilket innebär rockkväll på den enda webradiokanal som huvudkontoret inte lyckats spärra för oss. Just nu är det 30 minuter Iron Maiden. Lyckliga mig. Arg är jag också. Om jag nu anställer någon torped (ni är lite dåliga på att nappa måste jag säga!) så funderar jag på att beställa jobbet på mig själv efter svägerskan. Och det är Iron Maidens fel. Imorgon är det torsdag, då är det dansbandskväll på Radio Guld. Iron Maiden och Sven-Ingvars... Oh Joy.

I övrigt är jag glad. Faktiskt.

Vadå adress?

Det är förvånansvärt många som inte vet var dom bor.

Kund - Jag har inte fått min tidning idag! Hela världen har rasat och jag skiter snart på mig av vrede! JAG VILL HA MIN TIDNING!

Jag - Och vilken adress bor du på?

Kund - Va?

Jag - Ja, var bor du? Så jag vet vilket bud jag ska prata med.

Kund - Men jag är ju i sommarstugan! Här vid berget! Jag har en röd postlåda! Tidningsbudet måste ju vara helt hjärndött som inte hittar! Är jag tvungen att gå ut med brännbollsträet och slå honom för att han ska ge mig tidningen?! VA?! Eller ska jag bara skjuta honom?

Jag - Jamendåså. Röd postlåda vid berget. Ja, det är ju helt otroligt att han inte hittar dit. Vilket pucko. Du behöver inte skjuta budet, det tar vi hand om. Det finns ju bara en röd postlåda i hela länet och endast ett berg. Jag ska minsann skälla ut honom efter noter. Sen ska vi skjuta honom.

Det här jobbet är inte bra för mitt hjärta. Mina inre vredesutbrott gör mig alldeles trött och slut.

Tack Nini!

Det här var kul! Nu är jag lite gladare, fast en torped är fortfarande och för alltid efterfrågad.

Tjänst ledig!

Härmed meddelas att tjänsten som torped för tillfället är vakant i Sivans stab. Torpeden bör kunna färdas snabbt i nordlig riktning. Målet är 0920-området där en mentalt labil, aggressiv och oberäknelig kvinna i form av avskydd svägerska vistas på reguljär basis. Objektet är ca 178cm lång & smal i kroppsbyggnaden, hon har en råttblond frisyr - ofta i slarvig knut mitt på hjässan samt tjocka ögonbryn. Kvinnan har i regel ett släptåg med hejdukar efter sig, oftast två flickebarn och en lång man med ordet Toffel inristat i pannan.

Som torped kommer du att få stor frihet angående dina tillvägagångssätt och bör därför vara trygg i att ta snabba beslut och fullfölja dina åtaganden.

Vänligen kontakta mig snarast om du är intresserad. Erfarenhet krävs ej! God syn och en förmåga att upprätthålla diskretionen är dock önskvärt. Väl mött // Sivan

Vad är det frågan om?

Broar rasar, karuseller pajar och pojkvänner är otrogna. Man blir alldeles matt.

Hörrni. Jag tycker ni ska sluta vara otrogna och istället singla runt och ligga med vem man vill hur man vill. Det blir bäst så. Återigen, som Sivans så klokt sa en gång för tusen år sen:

"Man kan inte äta kakan och ha kvar den i både kylen och frysen"

Sivan?

Varför i hela friden har du så många ägg i kylen? Du vet väl att det här med att "frysa äggen" inte funkar på det sättet?

Jag känner att vi har en del att prata om.

Ajjä

Så jag kutade ner på stan till Blomkålen som jobbade för fullt. Helt plötsligt fick jag syn på ett gammalt ligg - som gick och drog på en barnvagn och såg extremt stolt ut! Vilken chock! Inte för att jag på något sätt åtrår karln nuförtiden, men han var väl den sista jag trodde skulle gå och böka till sig en unge. Eftersom det enda jag såg var honom och hans barnvagn så missade jag naturligtvis att hålla koll på var dörren var och gick rakt in i den istället. Verkligen rakt in i den. Bonk!

Förhoppningsvis var det ingen som såg mig, men risken är stor att detta fastnade på nån övervakningskamera och nån väktare skrattade sig harmynt. Jaja. Antar att jag får bjuda på det.

Nä, nu blir det sängen för hela slanten. Ska bara plåstra om bulan först...

Fosseri frossera!

Herrn har åkt till Sthlm utan mig vilket betyder att jag ska sova hemma i min säng flera dagar i sträck och umgås med mina vänner som jag försummat å det grövsta på sistone.

Fy mig.

Snart ska jag hem till Blomkålen och äta onyttiga saker.

Not so fishy.

Jag fick ingen fisk. Eller jo. En mört, 2 yttepyttesmå abborrar och en...eh...rud? Den var stor (i min värld) men den var tydligen inget att ha sa lillebror (herrns alltså, inte min, jag har ingen). Vi var där i 100 år (eller sex timmar) och endast två firrar plockades upp. För att ha varit där i 100 år tyckte jag att det var dålig utdelning. Som vi alla visste var jag som lyckligast när jag fick grilla korv och dricka Fanta. Alla var vi dock ytterst stolta över mig som kunde sätta mask på kroken och ta lös fisken alldeles själv.

Nu städar vi. Isch.

Amäh?

Igår höll både jag och herrn på att dö av uttråkning. Åka motorcykel orkade jag inte (eller min stjärt orkade snarare inte) och vi bara i soffan och glodde.

Herrn: - Ska vi ta och spela minigolf då?
Jag: - Jaaaa! Det var sjukt länge sen sist!
Herrn: - Nä fy fan! Jag hatar minigolf.

Men varför nämnde han ens minigolf då? Resten av kvällen spenderades med att dividera huruvida det var korkat av honom att ta upp ämnet minigolf eller inte. Ingen vann. Jag somnade först.

Ahhh! My eyes!

Hur kan man måla huset rosa? Alltså sån där ful rosa? Hur fan kan man ens tänka tanken?

Jag blir så förbannad på folk med dålig smak. Usch.

Fishy

På fredag får jag vara ledig från jobbet! Herrn säger att vi ska fiska (men jag vet att han kommer fiska medan jag kommer äta/fika).

Ooooo, sweet, sweet ledighet!

Sömn deluxe

Igår jobbade jag till 14.58. Sedan begav jag mig hem till herrn för att somna i soffan och vakna 18.35. Efter en dusch så traskade vi hem till mig där jag letade efter min dosa (jag vet inte vad dom heter, sån där betalaräkningardosa - jag hittade den såklart inte) och sörjde min stereo som bestämt sig för att inte spela cd-skivor längre. Hur kan den bara få för sig nåt sånt? När jag sörjt en stund hittade vi su-uschi på ICA, såg på tv och vid 21.37 gick jag och la mig.

Jag vet att jag är trött och tråkig. Men efter 4 dagars festande kombinerat med bakfylla på jobbet så måååste man få ta igen sömn.

GT, bröllop och trosor

Det är över nu. Gatufesten är avklarad, bröllopet var sjukt roligt och fint och när jag kom hem fick jag en överraskning av herrn - Timo Räisänen-trosor! Alltså inte Timos trosor (jag tror han använder kalsonger) utan ett par trosor som det stod Timo Räisänen på.

Efter att jag nu har druckit rött vin i dagarna fyra (jag vill inte ens tänka på hur många liter det kan röra sig om) så känner jag mig rätt nöjd vad det gäller festande. Mina inre organ är nog rejält marinerade i alkohol nu. (Fast snart är det dags för Storsjöyran! Wö-ö-ö-ööö-ö!) Tyvärr uppstod inga skandaler - vad jag kan komma ihåg iallafall. Eller jo, den största skandalen var att jag gick hem tidigare på fredagen - och missade Håkans (Hellström) gästspel med The Ark! Jag grät nästan. Men bara nästan.

Yokas bröllop innehöll en massa god mat och dans, dans, dans. Och sång. Och alkohol. Och tårar. Och skratt.

Bakfull, bakfull hela dan!

Måtte det finnas mycket sprit på Yokas bröllop på lördag, annars kommer det blir svårt att fyllna till.

Nu får jag gå hem. Packa, sova och dricka vin. Jag hatar att packa. Fruktansvärt tråkigt.

Gatufest!

Jag jobbar.

Jag är förkyld

Jag är bakis. Eller är jag fortfarande full?

Nä. H e r r e g u d vad jag är bakis. Ikväll fortsätter festen. Men först middag på fancy restaurang. Fi fän vad jobbigt.

Så var den inledd!

Gatufesten alltså. Jag och herrn trängdes först med alla 7-åringar som ville se Amy Diamond och sen med alla pensionärer som ville se Sven-Ingvars (och som absolut skulle styrdansa mitt i människohavet - vad är det för fel på er?! Det gör ont när ni buggar på mina fötter! Lägg av!). Efter halv elva gick vi hem eftersom jag skulle upp våldsamt tidigt och styra upp verksamheten här lagom till halv sex.

Ikväll blir det fest på riktigt då jag har förhandlat mig till en sovmorgon imorgon. Hurra!

Hon vet då allt!

Jobbar med bellan idag, varav följande samtal skedde alldeles nyss:

Bellan: -Har jag drömt eller är Lagerhaus ett dotterbolag till Åhléns?

Jag: - Ingen aning, jag vet bara att Granit ingår i Dukas koncern.

Bellan: - Ja, Granit. Man ju för fan mul- och klövsjukan bara man går in där!


Hon är ruskigt klok ibland den där bellan.

Hur man vet att det är Gatufestvecka

1. Jag blir förkyld. Snoret vägrar ge sig. Huvudvärken är total.

2. Alla sjukskriver sig.

3. Även min chef sjukskriver sig.

4. Panikångesten kommer till stan. Eller till mig.

Hur fan ska jag styra upp det här då? Jag vill gå hem och dricka öl och vin. Och äta några alvedon.

Hur man vet att det är Gatufestvecka:

1a tecknet: Många konstiga människor i rörelse utmed gatorna, främst medelålders män i tajta tanklinnen som med största sannolikhet var tajta redan -93.

2a tecknet: Pojkfest på innergården med tillhörande Kung-öl, klappiryggen och Boten Anna på mp3högtalarna.

Kommer säkerligen fler tecken, tänkte ut o spana på torget strax.

Och en till sak

Jag har förstört herrns hyfsat nyinköpta motorcykel. Orkar inte riktigt gå in på detaljer men när han såg vad jag gjort sa han "Nej, men det gör inget. Ett nytt kostar bara 7000 spänn."

Och så fick jag ännu mer dåligt samvete. Jag har 7000 spänn. Men dom vill ju jag lägga på diverse festligheter och liknande. Inte på hans motorcykel.

För er kännedom

Dagens Industri kommer inte ut på måndagar nu under sommaren. Detta är alltså något som man tycker att dom anställda på DI borde veta. Men likt förbannat skickar dom reklamationer "DI - tidningen har uteblivit 30/6". Ja, det är ju kanske inte så jävla konstigt att den uteblivit då ni inte har tryckt någon tidning för den dagen. Era muppar.

Detta gör mig alltså extremt upprörd. Och ni kunde inte bry er mindre. Så är det ibland.

Äntligen!

Äntligen kan man blogga som en normal människa igen! På sistone har det varit ett himlarns hyschhysch här i Norrland, vi har nämligen planerat en möhippa för Yoka och vi har gjort allt i vår makt för att inte avslöja nåt av misstag. Jag har helt enkelt undvikit att prata med Yoka samt bloggat så lite så möjligt. Men nu är allt över. Man kan andas ut. Yoka har äntligen fått vara kyckling, letat ägg i parken och lekt popstjärna för en dag. Och vi kan alltså andas ut och bete oss normalt igen.
Hurra! Nu väntar bröllop på lördag och jag har ingen aning om vad jag ska ha på mig. Typiskt.

Igår var jag förresten väldigt vuxen - sill och potatis till middag. Och snaps. Fast bara en. Och då snackar vi finsprit - inte hembränt = väldigt vuxet.

För er som inte hänger med i svängarna: den här veckan drar Gatufesten igång. Gratis biljetter men inte ledigt från jobbet. Jag kommer alltså vara fasligt bakis på arbetstid, det känns mindre hurraigt...

Nönönönönönönönö Batman!

Alltså. Ibland finns det medmänniskor och inte enbart motmänniskor. Som för några veckor sen när jag jobbade i butiken i stan istället för min vanliga butik som ligger en mil utanför. Då var det en gaggig tant som hade handlat en hel del och jag hade slagit in paket & jadijada. Och tanten surrade på, tackade så hjärtligt och mumlade att hon skulle bege sig mot busstationen. Fine, halta dit du, tänkte jag och så sa jag hejdå på mitt allra trevligaste vis.

Sen. Upptäcker jag efter 10 min att hon glömt börsen (portmonnän, plånboken för er icke-norrlänningar) vid kassan. Jag minns att hon nämnde nåt om att åka buss, så jag startar mina lurviga och börjar älga bort mot stationen.

Väl framme ser jag fyra bussar, ögonen scannar snabbt av vilken det är mest folk vid och som ser ut att avgå härnäst. Och där, längst fram i den långa kön ser jag en liten tant med två stora kassar från vår butik. Vad gör jag? Det är jättemånga människor bakom henne och hon kliver precis på och betalar. Jo, jag hoppar på längst bak i bussen! Väldigt gasell-likt om jag får säga det själv, gasellar vidare framåt och räcker fram tantens börs precis när hon börjar leta efter den i handväskan.

Tanten var i chock, förstod inte vem den blonda andfådda flickan var och fick inte fram ett ord. Jag sa bara nåt i stil med "Den här var visst din, så bra att jag hann ikapp dig". Sen älgade jag tillbaka till butiken och tyckte jag hade varit duktig.

Igår kom blomkålen (som jobbar i stadsbutiken) med ett kuvert till mig. Däri låg ett kort och en hundralapp från Estrid. Tydligen har tanten febrilt försökt fått tag på mig och varit in i stadsbutiken ett flertal gånger men inte hittat mig (för jag jobbar ju inte där egentligen) och tillslut bad hon någon leverera hälsningen och pengen. Hade jag träffat tanten i person hade jag nog inte tagit emot lappen, men vad ska jag göra nu? Dessutom ökar den min buffert med 100% så den är väldigt välkommen också... Så tack Estrid! Du kan få adoptera mig till ditt barnbarn anyday.

Förresten åt jag nudlar till middag.

Drack vin till. Eftersom nudlarna var äckliga drack jag bara upp vinet och sket i nudlarna. En härlig femminutersfylla blev det.

Och Joel!

Vi (dvs jag) ska dansa till Joel Alme också!