Köra om och köra ihjäl

Egentligen är jag nog helt fel person att skriva det här inlägget, med tanke på att jag inte har ett körkort ens, men jag tänker göra det ändå. Spy galla över medtrafikanterna, eller som jag skulle vilja kalla dom, MOTtrafikanterna alltså. För det är ju helt uppenbart att vi inte spelar i samma liga. Syster och jag missade bussen (busschaufförer förresten, är det LAG på att dom ska vara sura? Är det nåt slags intagningskrav? What´s the deal?), Sivans pa-pa var snäll och lånade ut bilen åt oss och som vanligt är hela jävla norrlands segaste idioter ute på vägarna! Det slår ju aldrig fel! Alltså står det 50 på hastighetsskylten så är det ju 70, minst! Inte 30. Man avrundar liksom uppåt, inte neråt. Och dessa fotgängare! Det finns två grupper:

Grupp 1 : Barn och Tonåringar. Dryga snorungar som på rent jävulskap går så sakta som möjligt över vägen. Gärna med ett hånflin på läpparna.

Grupp 2: Pensionärer. Dessa människor har all tid i världen på sig att ta sig till Konsum och köpa lättmjölk. Det har inte vi andra. Bryr dom sig? Nä. Har Asta bestämt sig för att gå till Konsum så gör hon det. Och skiter i att vi andra hinner åldras 5 år innan hon tagit sig över vägen med rullatorn.

Kort sagt, stanna hemma! Eller håll er åtminstone ur vägen! Och till er som tycker att jag inte har någon talan eftersom jag inte har ett körkort; jag kan faktiskt köra bil. I teorin. Fixade provet hur lätt som helst. Så det så.

Siv - Oj, nu höll jag visst på köra på en fotgängare. Men va fan, det gör inget. Världen är ändå överbefolkad.

Sonja - Ja, fast då är det väl egentligen kineser du ska köra på?

Siv - S jobbar ju med en kines, ska vi köra på honom?

Jag har blivit lurad

När jag var liten hade jag en tendens att pula in ganska stora mängder snö i munnen, i brist på annat liksom (ja, redan då var jag svullimist). Alla mina fröknar på dagis sa alltid "Neeeeeej, inte äta snö!! Du får mask i magen!!". Minns även att mamma sa det. Och jag minns deras ansiktsuttryck. Ni vet; skräck i blicken och en otroligt konstig grimas ungefär som när nånting smakar riktigt jävla illa och man inte riktigt vet vad man ska göra, kräkas eller svälja? Iallafall, jag var livrädd för dom där maskarna men letade frenetiskt i snön ändå. Och åt massvis med snö ändå. Men såg aldrig röken av dom och fick aldrig mask i magen. Varför hota med just maskar? Lika idiotiskt som när dom sa att om man satt för nära tvn så fick man fyrkantiga ögon. Bara därför satt man ju så nära man kunde så länge som möjligt (det var ju oftast nån som kom på en och så fick man snällt gå och sätta sig i soffan igen) för att sen springa till spegeln och kolla in dom fyrkantiga ögonen. Som självklart aldrig blev fyrkantiga.

Jag levde länge i tron att snön var full med massa läskiga maskar och att jag skulle få fyrkantiga ögon och bli helt oattraktiv på köttmarknaden. Nu är jag visserligen jävligt ohet på marknaden trots att jag har fullt normala ögon men det får bli ett annat inlägg..

Sivan på väg hem från jobbet igår: "Hur var det med dom där maskarna? Finns dom verkligen? För jag har säkert svalt en deciliter snö nu!"

Marry me, Marry me!

Efter att ha finkammat närliggande område.. (eller ja.. från umeå till malmö) med ljus o lykta utan att finna The One, Mannen med stort M, själsfränden, jadijada.. så kommer här en efterlysning!
Är det någon som känner denna underbara varelse? Kontakta mig snarast. I wanna be with my fellow Svullimist. Javisst.
För övrigt älskar jag störtkrukor.

Dagens dialog: (Sagt under ett stenhårt Fia-Med-Huttparti.)

L: -Men titta på Sonja o Stiff, dom blir ju gla' när dom får dricka?!

Sonja: -Alkoholist, kallas det visst.

Dagens fundering

Eller kanske tom Årets fundering: Kan katter få senadrag? För att alla stockholmare och annat pack ska förstå; senadrag är samma sak som kramp. Åter till ämnet; om nu katter kan få senadrag, kan alla djur få det då? Även hamstrar? Även fiskmåsar? Även getter?

Sivan, Mr. Robbeli och Mr.Dick påstår att det är fullt möjligt. Men jag är tveksam, om det nu är möjligt varför har jag aldrig sett en katt med kramp? Inte en endaste get heller? Dock minns jag en kväll då min hamster Joll (må han vila i frid) stod på bakbenen i sin bur och skrek högt och väldigt konstigt. Kan det ha varit ett krampanfall? Eller var det ett rop på hjälp? En vecka senare rymde han, konstigt nog, och jag såg honom aldrig mer.

Hur som helst, är det nån som har svaret på gåtan?

Barna, barna!

En söndag och det var dags för film...

Siv - Sonja, sätt igång dvdn!

Sonja - Jag har fan inte tid! Jag ska plugga.

V - Ja, Siv för fan...sätt i gång den nu! (säger hon med fötterna på bordet och chips fulla munnen)

Siv - Men ditt gravida monster! Gör det själv!

Sonja - Jag tänker då fan inte göra det.

Siv - Men jag har ju satt mig ner?

Sonja - Det har ju jag med? Sätt igång den nu.

V - Ja, där hör du! Sätt igång den! (fortfarande med fötterna på bordet och chips fulla munnen)

Siv - Men vad i helvete! Jag gör väl det då.

V - Hämta mer saft också. (med befallande röst)

Siv - Men ja, ers höghet..

V - En sked också! Och HÖJ! Jag hör fan inget!

Sonja - Mycket kan du skylla på graviditeten, men dövhet är väl för fan inget symptom?


I Juli är helvetet över. Får vi hoppas. Eller är det då det börjar?

Bullfest, bullfest hela dan!

Lördagen tillbringades hemma hos Sivs ma-ma och pa-pa, föräldra fritt! Det firades med ganska stora mängder alkohol och, det bästa av allt, dumlekaka och hembakade bullar (jag är fullt och fast övertygad om att Sivs ma-ma lätt skulle kunna göda hela Uganda enbart med det som finns i kylskåpet,observera att innehållet i frysen är alltså inte inräknat). Vi hann även spela Fia med hutt och L vann titeln gladast och absolut fullast. Vi andra vara bara halvglada och halvfulla. Iallafall, vi tog oss ut på krogen och det var väl hyfsat. Mr. Stiff blev som fullast på vägen hem, föll i snödrivor, skrek åt folk som försökte inhandla kebab "Men GÅ HEM med er! Ni blir förkylda!" och väl hemma rev han ner gardinerna. Men nu till det allra roligaste; Siv var skökan för kvällen (inte direkt ovanligt). Hon lyckades norpa åt sig en av hunkarna på stället och hånglade i en och en halv timme ute på stan!

- Jag har skavsår på hakan...

Ja, vad säger man? Grattis!

Kvällens citat:
"Å herregud, jag måste tömma kisstarmen!"

Ve och Fasa

Ja har ni sett. Fredag den 13'e. Med tanke på att alla andra jävla dagar spelar spratt med en kan man väl inte vänta annat än total förnedring då under de återstående 21h och 31 minuterna. Yes. Känns som denna kommer få en följetong. Klockan är ju då rimligtvis 02.29 och jag, Siv kan inte sova. Börjar kalas. Spännande kommer det att bli! För övrigt är det blank-is ute. Var nyss ut med sopern, så detta kan inte bli annat än en mycket underhållande dag. Mitt i mitt bittra jag ser jag nästan fram emot den.

Mr. Genitalier

Inte för att det här har något med någonting att göra, men det har ju å andra sidan inget vi babblar om.
Mr. Genitalier visar sig ju vara mer korkad än väntat. Mr. Könsorgan. Mr. Pitt. Mr. Brad Pitt. Nog för att man drar den slutsatsen att han tänker med sin Namne, men detta tar ju faktiskt priset.
Ska dom skaffa barn också? Ja, nu är hon tydligen gravid. Själva fan. Den där nasty skanken till kvinna som Fröken Jolie verkar vara. Hade högre tankar om Mr. Pitt än så. Men ack. Till och med Tom Cruise och hans scientologi-fasoner verkar ju riktigt sunda i jämförelse med den här märkliga uppgörelsen. För det måste det ju vara? Det måste vara uppgjort. Han kan ju inte lämna en sådan kvinna som Jenkan för denna där? Näe, länge trodde jag att det var ett spel för kulisserna, men måste nog intala mig själv att min Ma-Ma har rätt. Alla karlar är nog skvatt galna när det kommer till kritan...
Heja Jenkan. Sassa Brassa.

Stockholmare & Pangsjonärer

Nu ska jag vara bitter mot två grupper i detta avlånga land jag stör mig på. Den ena lite mer än andra, men ändock.
1) Stockholmare. Stockholmare har faktiskt INGA anledningar att vara bittra, förbannade eller ens irriterade. Ett utdrag från en annons på kära blocket.se kommer här:

"Bussen mot Ropstens tunnelbanestation tar ca 5 min och den går 30 meter från huset ca 20 ggr i timmen."

20 ggr i timmen?!? Var tredje minut alltså. (Yes, gick natur). Det är nästan så jag börjar gråta. Här i det övergivna Västernorrland är det minsann annat ljud i lokaltrafikens skälla. Om man har tur o slipper 4meters-snödrivern, översvämmade grusvägar och avspärrad E4 för att Lotten, Einar "där-upp-i-backen"s prisbelönta tacka förirrat sig ut på highwayen så kanske, kanske Connex förmår att köra ut bussrackarna 30 gånger i månaden, men då ska man ju först gå 5 km från hemmet, också får man ju räkna med att om bussen kör i rekommenderad fart tar det ca 20 min/km då han ska väja för alla bortsprungna får och kvarlämnade snödrivor. Om man inte frusit ihjäl då medans man väntar... För det kan man ju ge sig fan på, att är bussen sen är det mindre charmigt väder också.

2) Den andra gruppen kan ju vara trevliga ibland, exempelvis när dom bjuder på Marianne, After Eight eller nåt annat. (Allt som bjuds innehåller ändå lassvis med socker så det mesta godtas...) Men ibland är dom ena snikna rackare! (översatt sneaky bastards). Jag talar givetis om Pensionärer!! Främst tanter faktiskt, fast dom ser så beskedliga ut.

Som häromdan, då faktiskt bussen kom i tid var det inte en, inte två utan TRE (3) pensionärer av det kvinnliga könet som bokstavligen armbågade sig förbi mig och sprang in i den tomma bussen. Jag kunde inte annat än skratta åt dom. Då minsann ignorerade dom mig, men annars får man höra livshistorierna á 45 min st när man är ute o hämtar posten.. Bestäm er!%#!

Tänk om...

Jag bara hade lagt ner ett uns av så mycket energi på att plugga som att blogga. Jag skulle förmodligen ha varit ett geni nu. Och tänk om jag bara hade tränat en kvart alla dom där gångerna som jag funderade på det. Jag hade förmodligen hoppat höjd med Holm nu. Eller kanske inte, men jag hade iallafall orkat springa i trapporna upp till lägenheten. Tänk om jag hade sparat pengarna istället för att köpa litervis med vin för dom. Jag skulle förmodligen ha tagit emot mig med händerna istället för med hakan mot där jävla tågrälsen och jag hade automatiskt sluppit förödmjukelsen som uppstod på måndagen när jag kom till jobbet och skulle försöka förklara varför jag såg ut som Elefantmannen i fejset. Uppsvälld och blå. Och ja...så här skulle jag kunna hålla på i flera dagar. Vad jag ville säga var att...ehh... jag hade nog inget vettigt att säga egentligen. Jag försöker bara undvika pluggandet. Det börjar jag bli jääävligt bra på.


Dagens visdomsord: Kasta inte gurka i växthus.

Dessa i-landsproblem.

"Minnet fullt - radera sms!". Den där uppmaningen gör mig på så jävla dåligt humör! Och man kan ju inte bara radera hur som helst, man måste ju läsa igenom först så man vet vilket som är värt att spara och vilket man kan slänga. Jag har väl för helvete annat för mig än att radera sms?! Nej, jag vet. Det har jag inte. Men jag kunde ha haft!


Och när sladden till dammsugaren inte räcker runt hela lägenheten... Byta kontakt och jävlas. Det stör mig. Nå så jävulskt.

Kärlekshandtag?

Mr. Stiff var bitter sent en torsdagsnatt, vi fnulade på varför han inte hittat nån flickvän.

Sonja - Alltså, du är ju världsbäst i princip allt... Du borde ha hittat nån för länge sen? Jag fattar inte vad det sitter i?

Mr. Stiff - Jag tror det sitter lite runt magen...


Kärlekshandtag var det ja..

I can get some Satisfaction!

Mmm,... ni anar inte vad jag var med om idag... Jag är tillfredsställd, jag är lycklig. Lycklig Lycklig Lycklig. Och detta hände inte som man kan tro i ex sängen, på köksbordet eller för all del på frysboxen. Nej.... det hände i tvättstugan... Nu tänker alla - "Men grattis, jänta. Äntligen fattat varför centrifugen uppfanns." Nänänä, detta är mycket större än så. My pal Mr. Janitor hade reparerat mangeln! Denna underbara underskattade manick. Den är ju genialisk!
Så min älskade saknade mangel är tillbaka i livet. Jag blev så till mig att jag började dansa i tvättstugan till tonerna av torktumlaren. Så bara därför manglade jag till överdrift. Allt som kan tänkas mangla manglades. Jag fick hejda mig själv från o mangla mina underkläder. Där satte jag ändå gränsen, trots mitt euforiska tillstånd. Hade kunnat slutat värre. På grund av denna orgie i manglande missade jag första halvtimman av Förnuft och Känsla som jag hade planerat in. Men det var det värt. Lägger på vågskålen Hugh Grant mot Mr. Mangel. Hmpf. Inte ens värt att kalla en duell.
Mangeln vann med hundra-noll.

Mangel är för övrigt ett vackert ord. Borde användas mycket mer frekvent.

Sonja, vi kan göra en deal framöver. Jag manglar, du stryker?

KAOS!

Ett himla rabalder här i stan just nu. Pensionärerna rasar står det i tidningen. Ja, ni har gissat rätt. Dom har ändrat färg på mjölkförpackningarna. OCH på filen! Världen står och faller för mormor! Här trodde hon att hon köpt lättmjölk men kommer hem med en lättfil! What to do, what to do? Klart Asta, 70 ringer tidningen och berättar om det förfärliga. Dom kan ju faktiskt inte ha samma färg på förpackningarna, säger hon upprört och på bilden ser hon uppriktigt ledsen ut. Tidningen ringer upp den ansvariga på mejeriet; ska det verkligen vara så här? Asta har köpt 5 liter fil som hon inte har nån nytta av! Skandal. På mejeriet säger man att det ska ordna sig bara folk vänjer sig vid dom nya förpackningarna och, lägger chefs snubben till, LÄSER man på paketet så står det FIL framför mjölk. Är det inte fil så står det alltså bara mjölk.

Asta på första sidan med sin jävla fil. JAG MÅSTE FLYTTA.

Dagens dåre

En bild säger mer än tusen ord, visst var det så?

Svullimist javisst.

Såja. Nu har vi ytterligare utvecklat vår svullimidiagnos, speciellt behandlingen. Eftersom man som vi tidigare sagt inte blir tjock av det du äter mellan jul o nyår, (och julen varar fram till påska) så tänkte vi ju då börja banta där i aprilkanten nångång. MEN tunneln har vidgats, och nu är en av våra närmaste vänner gravid! HURRAAA! För alla vet att kvinnor går igenom livet tillsammans, och det där med att gravida äter för två gäller alltså även människorna i hennes närhet. Jahajemen. Så nu har vi skjutit upp fastan till Juli. Lagom till öööhh... Sundsvalls Gatufest..... blir kanske lite mer förskjutet när jag tänker efter.... man måste ju fira födseln också va?


... Och till sist dagens visdoms(?)ord. "Man blir som dom man äter med."

Äntligen!

Äntligen kommer tråden ni väntat på. Porrfilm. YEAH! Jaja... lagom med entusiasm. Hur som haver. Jag o syster Sonja satt o diskuterade och kom fram till att vi inte är så beresta inom porrindustrin. Den lilla erfarenhet vi tillsammans kan visa upp är att vi har några titlar på lager som faktiskt är rätt underhållande och genomtänkta. Men fler efterlyses, och kanske en ny tävling? Kom med bidrag så roar vi varandra, med händerna på täcket och fingrarna utanpå kroppen.

- Bakhalt i Åre

- Lärarinnan som aldrig fick nog

- Långt ner i halsen

- In Diana Jones

- Ridskolan, 1-4 eller vad det nu är.

- Shaving Ryan's Privates

Såja, sätt igång. Med letandet. Naturligtvis.

Observera! Filmkvaliteten är helt irrelevant.

Popcorn is NOT the shit.

Popcorn?! Totalt och fullständigt överskattat. Som pannkakor.... och Ben Affleck. Helt onödiga ting. Om man nu för en gång skull lyckas poppa:
1. ALLA popcornen (ett litet svinn på ca 5-10 korn kan godkännas också.)
2. Utan att bränna mer än 50%.
3. Utan att nåt annat jävulskap händer, såsom sprängd microvågsugn, 2'a gradens brännskada om man ger sig på att poppa i kastrull, svedda köksgardiner, os i tapeterna osv...

Jaja, OM man nu lyckas med själva poppningen, så återstår ju ändå faktum att särskilt gott är det ju inte?! Hårda osmidiga små rackare som antingen hoppar ner i urringningen eller bakom soffdynan. Skal som alltid lyckas fastna i gommen eller helst i matstrupen på väg ner. För mycket salt, för lite salt. Hur man än vrider på det så är och förblir popcorn andrahandssortering. När man inte har chips, ostkrokar (så heter det faktiskt), salta pinnar, eller grönsaker i stavar dååå kanske man kan plocka fram majsprodukterna. Jaja. Dom får ett mer poäng än jordnötsringar - och det är enbart för att man kan rädda popcornen om man tänkt till o har en jävla massa dip redo!

Eländes elände.

Modelljävel.

Ja, jag veeeet. Vi har ju lovat att inte blogga om känslor och sån skit, men det här får vara med ändå.

Beklagade mig för syrran över Mr. Storpucko:

Siv -Skit i honom. Puckojäveln.

Sonja - Nu ska jag jävlar i mig lägga ner kärlekslivet och koncentrera mig på skolan.

Siv - Och supandet!

Sonja - Jaa, alltså.. jag blir inte ens ledsen.

Siv - Var hon åtminstone snygg då?

Sonja - Ja då. Mycket snyggare än mig. Som en modell. Subba.

Siv - Men jag blir ju hellre brädad av en modell än en version av Babben Larsson?

Sonja - Ja, sant. Skitsamma. Hoppas dom får klamydia båda två. Och HIV. Och allt annat nasty som går att få.

Siv - BARN!

Sonja - JA! Och att dom krockar och får fejsen förstörda.


Det är var alltså jag i ett mindre bittert tillstånd. Tänk er då när jag har mina riktigt låga stunder. Inte att leka med.

Sexchatt

Mr. Stiff och jag försökte oss på det igår. Nej, inte med varandra. Vi gick in på Aftonbladets chatt i tron att vi skulle få till det i cyberspace. Men i helvete heller! Inte ens där ville nån ha oss. Vi är så jäävla patetiska.


Så jävla bittra.

En liten fråga....

Är det verkligen nån som använder sök-knappen på Msn? Alltså medvetet? Precis. Inte en jävel! Varför finns den? Mr. Irre tyckte att vi skulle starta en kampanj mot den där jävla knappen. Och jag håller med. Några miljoner namn och dom lär ta bort den. Nån som vill ta på sig den insamlingen?

Jag skulle gärna ta på mig det, men jag har bara fyra kompisar. Och dom lär inte skriva på. Bara för att jävlas med mig. Och nu när jag tänker efter är dom nog inte mina kompisar.

/Sonja

Dagens Dåre

Sådana finns det ju gott om. Men jag själv har inte stoppat näsan utanför dörren idag och därför heller inte lyckats få till någon pinsamhet, så den här snubben får bli Dagens Dåre.