Punkt fyra tycker vi är helt befogad.

Födelsedag firades igår. Alkoholens stora flödardag. Vi är bakfulla. Go figure. Kort inlägg. Smörgåstårta väntar.

http://www.e24.se/dynamiskt/Jobb_karriar/did_15277887.asp

Kära Tomten, gör så att alla irriterande människor försvinner...

Nu ska iallafall jag också ta chansen att vara bitter och kritisk, var alltför länge sedan jag gjorde detta i skriftlig form. Men idag har jag iallafall hört det mest absurda ever. Jag läser som obekant till lärare och just nu har vi två rapporter som ska skrivas. Som sig bör har vi haft god tid på oss och som sig bör har den charmigaste halvan av klassen (dvs vi som kommer ifrån den lite större staden där det blåser lite mindre än i den andra staden där utbildningen ges) inte gjort ett enda dyft utan väntar till sista veckan innan vi börjar. Rapporterna ska vara klara om 10 dagar. Det är en mindre evighet i mina ögon.

Idag fick vi hur som haver ett tillfälle för frågestund med våra mentorer inför den avslutande finishen. Det visade sig då att ännu fler böcker skulle inkluderas i våra alster än de vi fått instruktioner om och köpt hem. Förvirringen var total, ett smärre kaos utbröt och rösterna höjdes bland oss elever och lärarna betraktade sina skosnören väldigt ingående för en stund. Men givetviiiiis var det 1 (en) kvinna i gruppen (vi kan kalla henne Arga Mamman, för så heter hon) som hade snappat upp all den här informationen för flera veckor sedan. Antagligen umgås hon med våra mentorer på fritiden och leker doktor eller annat, vet inte vad medelålders kvinnor gör på vardagskvällarna? Så till slutpoängen, Arga Mamman räcker febrilt upp handen och ut ur hennes kakhål trippar det sött fram en undran: "Var ska jag egentligen lägga mina rapporter? Jag menar, jag är ju redan klar med dem så ni kan ju få dom vilken dag som helst, ska jag kanske lägga dem i erat fack?"

Det är väl så jävla självklart att man ska lägga dom i lärarens fack!! Och är det på nåt sätt JOBBIGT att hålla på sina färdiga rapporter till inlämningsdatumet?? Och om hon nu är rädd för malar eller andra skadedjur som eventuellt kan skada hennes säkerligen superba arbeten så får hon väl låsa in dom då tills dagen är kommen. Man ställer inte en sån onödig och uppenbar fråga. Låtsasambitiösa uppmärksamhetsfjolla!!

Vilse i pannkakan.

Och utelåst från städskrubben. Japp. Klockan 0600 imorse insåg jag mitt misstag. Jag stod ute i entrén. Mitt passerkort låg kvar inne i skrubben. I was trapped! 40 minuter senare lyckades jag ta mig in i skrubben igen. Jag ska aaaaldrig glömma passerkortet fler gånger. Fruktansvärd upplevelse som innebar umgänge med läskiga tidningsbud. Nä. Inga kroppsvätskor utbyttes, men vi andades samma luft. Tillräckligt läskigt för mig iallafall. Säkert för dom också.

OCH! Systrarna har upptäckt att det finns en Frasier i vår fina stad! Lite kortare, lite tjockare - men otroligt lik (gubben alltså, inte hunden)! Systrarna har endast träffat på denna, minst sagt, märkliga man inne på Pressbyrån. Där han har uppehållit sig med att äta godis, tvingat på andra kunder sitt godis men mest av allt glott på folk. Mycket otäck men samtidigt väldigt underhållande.

En av systrarna (Sivan) fyller år på fredag. Hela 23 år. Självklart firas detta med att baka tårta på fredan, för att sedan övergå i ett spritinferno på lördan, för att sedan avslutas med att Sivans ma-ma och pa-pa kommer med smörgåstårta på söndan. Det kan ju bara inte gå fel. Eller jo, om man heter Siv kan man gå fel. Så pass att man stukar foten och bli invalid i x antal veckor. Let´s hålla våra tummar att hon inte halkar på rullgruset på lördag.

Märklig dag

Jag, som är den bittra av systrarna, och som alltid lyckas reta upp mig på nånting kan idag inte komma på nånting som retar mig eller någon som jag skulle vilja slå hårt.

Eller jo. Carola.

Sådärja. Nu känns det som vanligt igen. Irritationen kom fram som ett brev på posten. En dag för sent alltså. Eller nåt.

Kan även berätta för dig kära läsare att systrarna numera är sofflösa. No more soffliggning. En viss katt (vi kan kalla honom för Sture) fick för sig att soffan skulle fungera perfekt som toalett. En aningens äckligt. Ett plus dock för att vi aldrig behöver skälla på honom för att han glömt locket uppe.

Still alive.

Dock inte ett dugg alkoholiserade. Systrarna firade påsken på skilda håll medan det blåste Gudrun ute. Massor har iaf hänt sen sist. Eller ja, massor och massor... Korgar med hjul har iallafall tagit sig till stan! Även till vårt lilla Ica. Som ni kanske minns lovordade jag denna geniala uppfinning för en tid sedan. Nu har jag ändrat mig. Folk kan ju inte köra korgarna, har inget som helst trafikvett och parkerar hur som helst vilket leder till trafikstockning på highway to toalettpapperet. Vansinne, I say.

För övrigt så stukade syster Siv foten för några helger sen. Ja, hon var full. Ja, jag skrattade. Det som gör det ännu lustigare är att hon tog en genväg hem från krogen. Det är inte ens 50 meter från krogen och hit hem till lägenheten.

Så har vå fina Härgårman-skylt som vi så stolt förvarar på balkongen blåst omkull. Ingen av systrarna orkar ta på sig uppgiften att ställa upp skylten igen. Sivan konstaterade nöjt i lördagskväll; "Härliggerman..häh!"

Och ska jag vara helt ärlig så trodde jag faktiskt inte att det var nån som läste den bloggen längre. Därav the lack of inlägg.