torsdag, februari 23, 2006

Klantarsul

"Sara Fischer, 26, satsade allt för att nå final – men föll pladask redan i starten. Svenskan fastnade i startgrinden" även det kan man läsa i Aftonbladet idag. Och tillåt mig asgarva. Mouhahahahaha!

Vad i hela helvete sysslade hon med? Är det OS eller är det knattefotbolls nivå? Jisses. Känner stor sorg över att jag missade hela kalaset. Visst, se på bilder funkar ju hyfsat, men att se det live hade ju varit fullkomligt underbart roligt. "Svenskan, VM-sexa så sent som i fjol, tog i för mycket och för tidigt, fastande i startporten (!) och föll hjälplöst över porten och gled ned ett par meter ned i banan..." Wikegård ska tydligen ha kallat NHL-proffset Derian Hatcher, för ett glidande utedass. För mig är det ganska uppenbart vem som borde bli kallad för glidande utedass...

Kommer denna tabbe förfölja henne resten av livet? Jajjemän. Njuter jag i fulla drag? Absolut.



Skadeglädje är som sagt den enda sanna glädjen.

Läskiga vibrationer

Aftonbladet skriver idag om Kicki Danielssons och den "stora comebacken i schlagern".

"Kikki Danielsson har reumatism och periodvis svåra smärtor. Hon tvingas varje dag ta stark medicin. Men schlagerstjärnan är laddad inför Melodifestivalen på lördag och utlovar ny stil - kanske. "Jag ska klippa mig. Kanske blir det snedlugg", säger hon. Men det blir knappast någon nakenchock. "Nej, snarare en besvikelse. Jag visar nästan ingenting", skrattar hon."

Snälla, söta, rara Kikki... Det är inte en besvikelse att du inte visar dig naken. Det är snarare en lättnad att du inte tänker visa upp dallret. Du är inte särskilt smal (jag vet, inte jag heller, men jag inte gått så långt att jag tröstäter falukorv. Än.) och jag är ganska säker på att svenska folket inte kommer sörja för att dom missar dina läskiga vibrationer på lördag.

Nä, håll dig till det du gör bäst; köra för fort och dricka alkohol. Och så kan du ju kanske sjunga lite också.

fredag, februari 17, 2006

De förbjudna orden

Jag om nån borde verkligen inte säga det, men jag gör det ändå. Vissa barn är fula. Riktigt fula. Det är otroligt förbjudet att säga så, men det är ju sant! Varför mygla med det uppenbara? Vissa ungar ser rent ut för jävliga ut, inte för att det är deras fel. Har man föräldrar med fruktansvärda gener kan man ju inte rå för det. En inte så närstående vän visade en bild på sitt "underverk", jag kunde nästan inte ens krysta fram ett fejkat "Oooo, va sööööööt". Det tog verkligen emot. Stackars fula barn liksom, som dessutom kommer leva i tron att han är söt (mamma och pappa säger ju det), ungefär tills han är 5-6 år då dom andra ungarna börjar bli riktigt elaka och njuter av att mobba honom för hans tredje öga i pannan.


Annat var det för mig, jag VAR jävligt söt när jag var liten. Men det gick över. Så jävla bitter...

onsdag, februari 15, 2006

Självmordsbenägna?

Alltså... först och främst: GRATTIS ANNA!!! OS-GULD. Helt sjukt bra. Tror jag ska sälja historien om när hon var några snäpp värre än salongsberusad den där gången till midsommar. Aldrig besviken i Norrfällsviken.

Åter till sak. När vi ändå är inne på det fantastiskt roliga, underbara, välkomna evenemanget Olympiad så undrar jag över en sak.

Skeleton.

Varför?

Varför först springa - sedan slänga sig på mage - på en hård stålplatta - utan någon form av kroppsskydd (förutom hjälm som trots allt verkar vara helt ovidkommande om olyckan är framme) - nerför en så gott som friktionsfri isbana - i 135 km/h - på den där stålplattan - som för övrigt helt saknar bromsar!!! Och sedan dessutom med huvudet först så man måste se eländet medans man är på väg till pärleporten.

Och sist men inte tyngst så kommer diskrimineringen in också. Kvinnor inklusive kälke får max väga 92 kilo. WTF? Varav kälken max får väga 35 kg. Jo,.. blev ju mycket kvar över till kroppshyddan. 57 kg. Där sprack min OS-karriär. Fast har nog sett tjocka människor i OS ändå.. Curling. Det är mer min melodi.

En fråga till om Skeleton. Varför? Det verkar ju inte ligga särskilt mycket pengar i sporten heller. För jag påstår att jag är ganska sportintresserad, men är inte bekant med vare sig Nino Bibbia eller Chris Soule som tydligen är "OS-profiler" inom galenskapen. Den enda mannen som verkar ha hittat rätt är en amerikan vid namn Jeff Pain. Jotack. Hajar.

måndag, februari 13, 2006

Apache

Efter (faktiskt förra) helgens traditionsenliga krogbesök (Ja, jag Siv har vart ordentligt lat på bloggningsfronten) växte några uttryck fram när jag och min vän J mödosamt klättrade uppför söderns höjder där på söndagsmorgonen...

"Ja, det är ju tydligt det. Bara för att man har verktygen innebär det inte att man kan man snickra."

"Garageporten står redo men fjärrkontrollen är trasig"

"Blomman behöver vattnas, men slangen är ute på vift"

"Det är som att man går på en lååååååång väg, och ser målet framför sig, men trasslar in sig i några dumma buskar o snår där på vägen... och inte kommer man fram nångång heller."

Ja, nåt kanske kvalificierar in sig som dagens, eller månadens visdomsord.

Glad fucking alla hjärtans dag också... satan.. som sagt här nedanför... Det enda jag kommer få i present är väl kondylom eller nåt annat gulligt. Apache, prosit, tack ska ru ha.

Alla Hjärtans Dag

Siv -Undrar om du får en valp eller nåt av nickepick imorrn ?

Sonja - Nee? Jag har ju fått vin?

Siv - Ajustjävlar. Undrar va jag får...kondylom?


"Närå, ja´nte bitter..."

Mr.Otränad

Pratade med Mr. Stiff i telefonen samtidigt som Big Brother visades på femman:

Sonja - Oj, han var tjock.

Mr. Stiff - Jag går nog snart om honom.

Sonja - Jag med.

Mr. Stiff - Va fan, jag måste börja springa några dar i veckan också. Men går man i skolan till klockan fem så är det ju klockan mycket innan man hunnit äta. När man bor i hooden kan ju inte jogga mitt i natten heller.

Sonja - Men på helgen då?

Mr. Stiff - Men det är ju bara två dagar?

Sonja - Två dagar är väl bättre än ingen?

Mr. Stiff - Ja, men man är ju alltid bakis en av dagarna...

Sonja - En dag är väl bättre än ingen alls?

Mr. Stiff - En dag är ingen dag. Två dagar är två för många.

It´s löööv

Frågade Mr. Stiff om han hade nån dejt på Alla hjärtans dag:

Mr.Stiff - Jorå, jag och Hanna vettu. (Höger Hanna för er som inte hänger med)

Sonja - Det lät ju mysigt...

Mr. Stiff - Jaaa, jag, Hanna och en chokladask.

Sonja - Du, det där ju som en otroooligt romantisk dag.

Mr.Stiff - Ja, jag får fan inte glömma att köpa chokladen.


Eller ja... give Mr. Stiff a hand, snarare.

Livslögn?

Systrarna Syfilis såg på film i helgen, Brokeback Mountain. För er som inte hängt med i senaste skvallret så är det alltså en film om två snubbar, cowboys, som kommer på att dom nog är mer än vänner när dom spänt på varandra x antal gånger. I en scen får man hänga med in i tältet där det går ganska hett till och...ja...eftersom det bara finns ett hål att välja på så..eh..ja, ni hajar (nej, det är inte naveln jag pratar om):

Sonja - Men... jag trodde man måste använda glidmedel? Eller matolja eller nåt?

Siv - Tydligen så räcker det med saliv...

Malena har alltså lurat miljontals människor att springa på apoteket för att inhandla glidmedel helt i onödan? Tänk så många bögar som kunde ha sparat flera tusen om dom bara hade låtit bli att lyssna på henne? Det är ju för jävligt. Fast jag vidhåller fortfarande att analsex är ett big NO NO.

"Inte där, inte där!"

fredag, februari 10, 2006

Snorunge

Kom tillbaka till min gamla arbetsplats (en förskola) idag efter ungefär ett halvårs pluggande. Två flickor sitter och leker med lego när jag går förbi:

Sonja - Men hej tjejer, vad länge sen vi sågs!

Snorunge 1 - Jaa, jag är 5 år nu!

Snorunge 2 tittar förvirrat på mig.

Sonja - Känner du igen mig? Det är jag, Sonja.

Snorunge 2 - Ja, du jobbade ju här förut. (sitter tyst en stund och tittar på mig) Du var smalare då.

Jo, tack. Jag vet. Rub it in bara. Gööör det. Hmpf.

torsdag, februari 09, 2006

Får man vara hur otrevlig som helst?

Efter djupa samtal och många långa funderingar har jag kommit fram till att man faktiskt får det. Så länge man har stora bröst är allt okej. Sivan har stora bröst, och hon kan vara så förbannat otrevlig ganska ofta, men älskas ändå av alla. Jag har små bröst, och jag är alltid förbannat otrevlig mest hela tiden, och jag hatas av alla. Hade jag dock haft stora meloner så är jag fullt och fast övertygad om att ordet älskvärd hade varit det ordet folk använt för att beskriva mig (istället för subba alltså).

Det kvittar ju var Sivan rör sig, på krogen, på bussen, inne på Ica, alla ler mot henne. Det kvittar var jag rör mig, på krogen, på bussen, inne på Ica, alla blänger på mig (alternativt ropar glåpord). Och nu kommer såklart nån vara spydig och säga att det kanske inte alls beror på bröna utan helt enkelt för att jag är en hemsk människa. Men ni har fel. Fel, Fel, Fel. FEL.


Sååå, nån som känner sig manad att pröjsa för ett par meloner åt mig? Eller en fettsugning? Eller ett samlag?

måndag, februari 06, 2006

Nasty

Ja, dom flesta som läser på den här sidan vet ju att jag försöker mig på det här med att studera. Och dom flesta känner väl även till att det går rent ut sagt för jävla dåligt för mig. Nåväl, det har inte riktigt med saken att göra.. Undertecknad var iallafall på en föreläsning idag, kanske den roligaste föreläsningen ever? Den handlade om barns inlärningsförmåga, om reflexer och en jävla massa annat som ni egentligen skiter i. Det började iallafall lugnt och stilla, halva klassen sov som vanligt, dock inte jag (jag satt längst fram och kärringen stod för nära för att jag skulle våga slumra till). Men efter trekvart där så började det likna nåt.. Helt plötsligt stod föreläsaren på alla fyra på min bänk och gungade fram och tillbaka, hon skulle alltså visa hur det kunde se ut om man hade Spinal Galant reflexen kvar. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta, så jag tittade bort och försökte tänka happy thoughts, typ McFlurry och vin och sånt. Därefter kliver tanten ner på golvet igen och frågar:

- Så hur blir det då om man har sugreflexen kvar då, och vill suga hela tiden?

Då hörs ett mummel från enda killen i klassen:

- Man får en lycklig pojkvän..


Jag kommer hädanefter att ha ganska svårt att ta det den där tanten säger och gör på allvar. Och jag har banne mig fått men för livet efter hennes lilla..ehh..uppvisning en halv meter från mitt fejs.

onsdag, februari 01, 2006

Fröken Patetisk

Det märks att man inte har ett liv när man blir riktigt förbannad när man inte kan logga in på MSN.


Det märks även att man inte har ett liv när man är medlem på Blip. se bara för att kunna spela Finns I Sjön.


Det märks ännu tydligare att man inte har ett liv då man jublar högt för sig själv då man lyckas få par när man spelar Finns I Sjön.