Jag har äntligen slutat böla och insett att pappa faktiskt inte är död. Han har problem med hjärtat och han är på ett sjukhus. På sjukhus finns det läkare. Det är bra. Allt är bra. Men jag är ändå orolig för honom. Usch och fy så orolig jag är för honom.
Dock till något roligt: nästan alla mina närmsta vänner kommer på min fest. Sånt blir jag glad av. Tillochmed Stiffen kommer dyka upp! Och J, och Lisa, och Blomkålen och A, och Yoka och hurra vad roligt! Sivan är ju självskriven, jag tar henne faktiskt för given. Jag borde nog inte göra det. Jag måste sluta ta saker för givna. Det är farligt att ta för givet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
ojdå, hoppas han blir bättre!! Shit det är läskigt det där då nån blir sjuk!
Skicka en kommentar