Växthuseffekt! Fetma! Utbrändhet?

Alla dessa larm! Vintern töar bort, gräset kikar fram lagom till jul - jag får dåligt samvete för att jag inte sorterar sopor bättre. Fetman sprider sig, svenska folket blir fetare - jag får dåligt samvete för att jag åt den där jävla kolan. Utbrändhet blir vanligare, unga svenska kvinnor stressar ihjäl sig - jag får dåligt samvete för att jag inte känner mig stressad.

"Hårdast av alla pressar sig unga kvinnor.
– Det finns ett hemmafruideal som är ganska inne just nu. Men samtidigt ska man också göra karriär. Och det är fortfarande inte moraliskt okej att använda barnflicka, man ska klara allt själv.
Ojämställdheten har ett högt pris. Och det är kvinnorna som betalar. "

Hemmafruideal? Karriär? Klara allt själv? Vad pratar dom om? En viss Z påpekar ibland att jag städar väldigt mycket (hemma alltså), men bara för att man säger att man ska städa så betyder inte det att man verkligen gör det. Ibland betyder det att man ligger i Sivs säng och tittar på medan hon tvättar katter och hundar cyberspace. Ibland att jag länsar julkalendern på choklad. Då och då betyder det att jag faktiskt städar. Men det är sällan. Och ja.. karriär ska vi väl inte ens tala om. Jag städar upp andras skit. Man kan som inte klättra på karriärskalan så mycket inom det "yrket". Klarar mig inte själv, är extremt beroende av Siv. Tanken på att vi skulle flytta ifrån varandra känns lika bisarr som att vara nykter en lördag.

Vad faen pratar dom om?