Te, någon?

Det är lustigt så fort man kan ändra uppfattning om saker. Förut ansåg jag att om något skulle kunna kallas mys så måste det innehålla någon form av gos och/eller hångel. Igår när jag pratade med syster hörde jag mig själv säga "Nu ska jag äta en macka och dricka te. Mysigt.". Efter x antal månader som singel så har alltså mys degraderats, från gos och hångel till en jävla macka och en kopp te.


Behöver jag ens skriva att jag är desperat?