Igår var gänget ute och svängde sina lurviga på den lokala "dansklubben", även kallad "Herpeshålet". Efter 3 timmar på stället (2 timmar för länge om du frågar mig) så var vi alla ganska nöjda för kvällen, för att inte tala om hungriga. Vi beordrade Mr. Stiff att ställa sig i kön för att inhandla någon form av kebab. En timme senare gav vi upp, alla andra invånare i kommunen var tydligen också vrålhungriga och Mr. Stiffs tålamod tog slut redan efter 10 minuter i kön. Mr. Stiff var förbannad och sur.
- HELVETE! JÄVLA KEBABJÄVEL! Jag är så jävla hungrig! Och så jävla bitter! Och det är så JÄVLA kallt här!
I ren desperation (hunger kan göra att en människa gör mer eller mindre genomtänkta saker, men i det här fallet var det nog en halv liter sprit som spelade in) slängde han sig ner på järnvägsspåret och skrek:
- MEN KOMMER DET NÅT JÄVLA TÅG NÅNGÅNG DÅ?!
Inget tåg kom. Vi andra gick hem. Efter en stund kom Mr. Stiff lunkande han också. Väl hemma ramlade han i trapphuset. Tilläggas bör att han gjorde en, om än oavsiktlig, kullerbytta på väg till "Herpeshålet". Och imorse när han skulle kliva upp för att kräkas (för 5 gången på en timme) så föll han ur bäddsoffan...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar