Kan man ge sig själv ett nackskott?

Ja, lite arg är jag allt. Dessutom gav jag mig själv en rejäl pisksnärt när jag skulle leka med katten. Jag höll fast ett långt töjbart band i ena änden, och hon drog i den andra. Så släppte den dumma kattrackaren sin del av snöret så den änden snärtade mig på halsen! Det var ju inte planen... Men hon kanske hade räknat ut det där, hur långt hon skulle gå innan hon släppte och allt. Förbannade katt. Förbannade dag. Nu kommer säkert stormen Tuva göra en totalrockad och hamna på norrlandskusten lagom till imorgon eftermiddag då vi ska köra hem till det mysiga vattendraget. Jag vill dra nåt gammalt över mig. Är det ingen som är gammal och kan dra över mig lite snabbt?

uppånervändavärlden

Ja, Sivan är arg. På riktigt! Jag är inte arg. Inte ens lite! Idag tog jag mitt första samtal någonsin och well... Jag blev utskälld av en kärring from hell. Det är kaos på jobbet. Minst sagt. Orkar inte gå in på detaljer men imorgon antar jag att det kommer vara ännu värre. Det är sånna här gånger man verkligen inser att jobbet som chef inte är något man vill ha.

Nu ska jag sova. Snart dags att vara trevlig igen. Märkligt.

Ooooo nu är Sivan arg också!

Gnällinlägg som aldrig förr så klicka vidare för all del, jag förstår. Mitt-"Universitetet" är helt jävla stört i fan allt det tar sig till. Nån störning har dom som styr och strukturerar upp det där stället. Ni minns kanske min hemtenta som jag hade runt jul/nyår och fram till 11e januari... En fråga skulle vara inne innan nyårsafton då den läraren visst i mitten på januari skulle resa till Indien och stanna där i hundra år. Detta fick vi reda på den 21'a december, men vi tänkte att hey, det fixar vi ju (hur nu han kunde vänta så länge med att berätta det, eller nån byrå kanske hade extrapris på enkelresor till Indien för störda universitetslektorer). Så vi skrev tentan. Och skickade in. Sen skrev man de andra hemtentorna och skickade in dem. Och väntade. Och väntade. Och väntade. Och idag fick jag höra att resultatet var klart. Så bra. Loggar in, allt är frid och fröjd tills jag kommer längst ner på mina resultat och ser en konstigt formad bokstav som inte hör hemma där bland de andra. Ett U. U som i underkänd? Ja - U. Jaha, i telefonluren hade jag C som ivrigt väntade på att höra hur det gick för mig.
Jag: U.
Hon: Va? Ja jag också. U.

Vi ringer Snygga S, L och Tuppen. Jadå, alla vi har U. Jag snabbar mig in på FirstClass för att kolla när jag skickade in tentan till Indien-gubben och mycket riktigt gjorde jag det innan nyår. Men saken är biff, gubbfan har inte ens öppnat mitt mail med tentan!&%/¤! Och inte tuppens heller!(/&%#¤! Nu är klockan 21.30 och jag har hört talas om en tjej som fått godkänt, resten U.

Okej, jag kan skita i tentan, gubbfan är hemma om typ två veckor och då jävlar har han en hel hög att rätta så det kommer ju att lösa sig förr eller senare. Det luriga är att de två förra terminerna måste vara helt klara och godkända för att jag ska bli behörig på specialpedagogiken som jag nu läser, annars är jag där på andra villkor och har noll rätt att gå den kursen just nu. Nu överdriver jag, men tekniskt sett kan de kicka ut oss från specialpedagogiken och vad gör man då? Gubbfan. Han har iallafall fått smaka på min vassa tunga, nu har jag mailat hans privata mail också som vi inte skulle göra. Skickade även en kopia till den kursansvarige så nu är jag utmattad av allt skrivande och pratande. Jag brukar inte vara så arg? Det är ju för det mesta Sonjas uppgift. Gubbjävel och förbannade låtsasUniversitet.

Undrar om parkeringsbolagen söker lapplisor så här års?

Alltså..

Vilken SKILLNAD det är att börja klockan 08.00 istället för 05.45. Jag kan inte beskriva hur underbart det är. Vaknar visserligen 05.03 och tror att jag ska upp, men ännu skönare är det ju att somna om. Ligga och tryna i TVÅ timmar till.

Jag kan verkligen tänka mig att ha det så här ett tag till.

Förresten så saknar jag Lisa. Hon säger så störda saker hela tiden. Som i lördags på McDonalds då jag försökte lära en stockholmsksnubbe att säga 27 på norrländska, så säger Lisa helt plötsligt till killen "NÄE! Min farfar har ju dött!". Man fattar ingenting av vad hon säger men jävlar vad man får skratta.

Nu ska jag städa. Sen ska jag på bio. Det hela kan sluta med ett stort drama. Jag hoppas jag överlever.

Träsmak i stjärtn

Jag sitter jättestilla hela dagarna. Det är helt sjukt. När jag jobbade som städare satt jag stilla max en timme av mina 8 arbetstimmar. Nu rör jag mig max en timme av mina 8 arbetstimmar. Min kropp mår inte bra. Min hjärna mår inte bra. Som tuuur är, så finns det ett gym där på jobbet, så om jag orkar vara hurtig kan jag träna både på lunchen och efter jobbet. Nåt sånt måste det bli annars vet jag inte hur jag ska stå ut.

Just ja! Faen vad många vägar det finns. Adresser alltså. Det är helt sanslöst. Tydligen ska jag kunna dom om några veckor. Spännande. Och det är otroligt att jag lyckats undvika alla döva människor i hela mitt liv, fram till jag började det nya jobbet. Nu ringer dom allihop varenda dag. Fast dom hör inte vad man säger. Det är också spännande/frustrerande.

Och just ja.

Första föreläsningen imorse var inställd. Hurrey tänkte jej så jag och Snygga S gick till Stilla rummet för 2h slappning/sovning på dom gigantiska kuddarna. Sköööhööönt och inatt kanske jag kan skriva klart upplägget inför examinerande seminarium bis morgen. Vi får väl se.

She strikes again. And again, and again...

Jag är lite rädd för Kei, så tar hennes ord på allvar och skriver några rader här.
Jag har fortfarande inte återhämtat mig från 6 dagar i Sthlm, därav avsaknaden av bloggnytt. Jag pluggar denna termin på distans, denna vecka har vi "Innevecka", därav avsaknaden av bloggnytt.
Innevecka innebär då att 1 vecka av 4 åker vi de 5,5 milen enkelväg till universitetet och är där mellan kl 8-17 varje dag, därefter 3 veckor med noll aktivitet, passar mig rätt bra förutom att jag kommer bli ännu mer förslappad. Jag som redan är VM-mästarinna i konstslappning.

Öööh.. Så.. Denna termin - Specialpedagogik 30hp. Specialpedagogik... Kommer ni ihåg Arga Mamman? Hon som har en son med diagnostiserad ADHD. Hon går givetvis fortfarande i min klass (och betraktar mig för övrigt som en "Top Friend" på Ansiktsboken... vi har säkert utbytt 10 meningar med varandra på tre terminer, jag måste vara förbannat omedvetet trevlig).
Hon går i min klass -vi läser specialpedagogik - hon har en son med ADHD. Om jag var irriterad på henne då, är det ingenting motför nu. I gruppen är vi 80 studenter som otroligt nog är med på i princip varje föreläsning. Föreläsaren/arna använder uppskattningsvis 65~70% av föreläsningstiden, Arga Mamman resten. Av 80 personer. Någon tapper själ försöker göra sin röst hörd emellanåt men inser snabbt att det är lika lönlöst som att steka ägg direkt på Vatnajökull. Jag har inget bra exempel på vad hon säger, för nu är det inte enstaka klumpiga citat, nu är det långa haranger och jag är för trött för att orka anteckna, och ni är antagligen lättade över det.

Gaaah. Jag hajjar att ADHD är genetiskt betingat, jag gör verkligen det. Och jag har dessutom träffat hennes son vid några tillfällen, han är en filbunke i jämförelse med henne. Synd att hon är född på 70-talets början då det inte var lika populärt att dela ut diagnoser åt höger, vänster, sydost och nordväst som det är idag.

Rapport från the kontorsråtta

Jävlar i min lilla låda vad mycket jobbigare det är att vara städare. Fast jävlar i min lilla låda vad mycket skönare det är att vara kontorsråtta. Kanske inte ska säga för mycket, men första dagen har iallafall varit rätt soft. Ingen katastrof än så länge.

Det känns fortfarande lite märkligt att inte vara städerskan, så idag när vi flyttade om lite på kontoret passade jag på att damma lite bakom datorerna. Det blev så fint så!

Sömnbrist.

Det ordet sammanfattar min helg väldigt bra. Jag orkar inte skriva allt vi gjorde. Ni får bara några axplock av dumheterna.. Polisen tog vår sprit. Jag somnade i en säng där vid tolvsnåret, men vaknade igen efter en halvtimme och så bar det iväg till Göta Källare (jag förstod inte riktigt dealen med dom där biltvättsdraperierna?). Sedvanligt avslutades kvällen med mat. Och sedvanligt var Lisa den som var fullast.

På tåget ner så satt det en snubbe bredvid mig som skulle ner till Sthlm för att köpa bil. Han erbjöd Systern skjuts hempå söndagen. Sagt och gjort. Systrarna kom i säng vid fyra imorse, klev upp åtta för att åka hem med mannen med den nya bilen.

Jag hade iallafall jätteroligt! Så roligt att Siv sa att vi skulle flytta ner. Vi får väl se hur det blir med det..

Tänk om jag inte tar mig hem då?

Och fastnar i storaläskigafarliga Sthlm? Och hur faen tar jag mig hem till Lisa imorgonbitti?

Ahhh. Det är mycket bättre här hemma, gångavstånd till precis allt.

Menvafan?

Försöker fixa tågbiljett på Tradera. Det kan aldrig vara bra för hjärtat det här. Jag blir både nervös och förbannad på samma gång.

Kan inte folk bara sluta att bjuda över mig?! Vem vill åka 06.13 på en lördag liksom?

Oh happy day!

I´m no more the städerska! Jag är numera Kundtjänstadministratör. Eller ja, på måndag då.

Det här är ju helt stört. Stöööört!

Och jag kanske får åka till Sthlm ändå. 06.13 går tåget. Vem vill ha sovmorgon egentligen?

Min sista dag som städerska.

Den börjar 06.00 imorgonbitti. Och avslutas runt 13.30.

Jag tänker fira med att köpa mjukmedel. Gonattn.

Nu håller vi tummarna!

Håll hårt som fan så kanske jag också får åka till läskiga Sthlm och bli full.

HÅLL sa jag!

Mm, a-a, jaha, nä, nej, nä-ä.

Idag kom den nya städerskan. Hon som i fortsättningen ska skrubba whiteboardtavlor och svära högt istället för mig. Fast jag tror inte att hon någonsin kommer svära. Jag tror faktiskt inte att hon svurit i hela sitt liv. Jag tror inte att hon någonsin har talat i hela meningar. Jag tror inte att hon någonsin har sagt något om hon inte blivit tilltalad.

Men hon hade fint hår! Eller nä. Det hade hon inte. Men hon var smal! Jag skulle vilja vara smal. Fult hår, tyst men smal. Det vore nåt det. Som vi alla vet kommer det aldrig hända, jag kan aldrig stänga kakhålet. Varken för kakor eller för pladder.

Jag är så pladdrig. Måste sluta.

Jag vill ha kaka.

En till sanning.

Medan jag diskade kom jag på en till sanning:

Jag har fyllekräkts i mormors garnpåse. Det är länge sen nu, men jag har gjort det.

Jag saknar Siv.

Jag saknar tillochmed när hon blir arg och säger det fulaste/äckligaste ordet i hela världen: fittskinn (ibland varierar hon sig och säger fitthår).

Som tur är kommer fröken blomkål och hälsar på mig ikväll, så jag får lite sällskap och slipper prata endast med katten hela kvällen.

Och just ja, jag skulle visst lägga in en bild på mig själv när jag lekte tomte. Men hur kul är det då? Alla vet ju hur en tomte ser ut.

Tack, och du är intelligensbefriad.

Så.. kvällen spenderades till stor del på ett av söders sunkhak. Väldigt trevligt hade vi, alltid fantastiskt skoj att träffa mina norrlandsfavoriter som flugit såhär långt söderut.

Hur som, en bra bit in på kvällen tilldelas jag en förstagångs(TACKOCHLOV!)komplimang: (ja, det var tydligen en komplimang enligt Lajsa, som konverserade med den stupide en kort stund)

"Du, under allt det där mörka håret ser du ut som en sånhär stor liten nallebjörn man bara vill krama och krama och krama, jag menar det. Krama och krama."

Okej...
1. Jag är blond. Jätteblond. Förutom två ljusbruna partier i underhåret, men nä, jag är blond.
2. Whenever du ska ge en komplimang till en flicka, använd för fan inte ordet stor i samma andetag. Eller någonsin. Även om ordet liten kommer strax efter. Gör det inte!
3. Är du inte såpass snygg att du kan komma undan med en sån här jävla blunder så att du kaaaanske kan vara värd ett hångel trots dina muntliga fadäser - tänk om. Byt håll. Kom inte hit.

Och just ja! Inatt gjorde jag min första Stockholmsgiraff. Den ägde rum på en 30-meterssträcka utanför Ringen. Utan att halka dessutom.

Får det lov att vara ett nackskott?

Whiteboardtavlor är ju fiffiga grejor. Whiteboardpennor är också fiffiga grejor. Människor som använder märkpennor på whiteboardtavlor är dock inte särskilt fiffiga. Speciellt inte när dom kluddat ner heeeeeeeeeela tavlan med märkpenna, innan dom inser sitt misstag och ger mig order om att ta bort skiten. En hel livstid, kramp i armar och miljarrrrders svordomar senare var jag klar. Och extremt försenad i mitt arbetschema. Det borde faktiskt vara nackskott på sånt där! Åtminstone borde det vara lag på att den som skrev med märkpennan minsann får ta bort det från tavlan också. Suck.

Två dagar kvar av det här helvetet nu. På måndag börjar det nya. Häh.

Ooooooh.... I'm so embarrassed!

Seriöst folks, den här mannen hade jag i Matte D på gymnasiet... Och jag hade då aldrig keps på mig och jag torkade mig inte i stjärten med tummen.

Men han gav mig godkänt i kursen trots att jag aldrig var där och struntade i det nationella provet, så hey, helt korkad var han väl inte. På den tiden. Han var... ehrm... lite jättemycket mindre smal då.