Koncentrerad kompensation.

Heh. Så jag projicerade alltså min bakfylla till katten. Och fylleguden (knullgudens bror) tyckte uppenbarligen att katten minsann skulle kräkas ikapp alla kräkor som jag inte kräkts under mina tio år som konstant festerska. Så katten tog mitt kräkstraff och jag blev följdaktligen utan en god bakisnatts sömn. Men kära nån vad lillkatta kräktes. Var nog upp en 7 ggr och torkade fläckar, tröstade den molokna kissen, flyttade bort gardinerna från kräkfarozonen osv. Nu verkar hon iaf må bättre även om hon inte är så sugen på att leka apport ikväll. Jag kanske ska njuta av lugnet istället för att oroa mig... Imorrn kommer hon säkerligen glatt hoppandes med tjugo hårsnoddar som ska kastas iväg fyrahundrasjuttiotre gånger var och då kommer jag nog vara lat och tycka att hon är jobbig. Jaja. Nu sover vi. Och jag har minsann också tränat idag.