Rivstartade tisdagen med att försova mig gravt. När jag, efter att ha letat kläder jag redan hade på mig, äntligen kom iväg så insåg jag sisådär halvvägs till jobbet att jag glömt det lilla vita kortet som gör att jag kan ta mig in i lokalerna, hemma. Har visserligen 2 meter till jobbet, men ändå. Man blir ju förbannad.
Så kom jag då äntligen till jobbet. Först då upptäckte jag att även jag gått och blivit förkyld. Tack Sivan. Slog nog nåt slags rekord i antal nysningar under dagen. Sedan lyckades jag göra mer eller mindre pinsamma saker under princip hela dagens arbetspass.
* Tippa omkull stor blomma. Stora blommor tenderar att vara planterade i hyfsat stora krukor med hyfsat mycket jord. Så även denna blomma. Blomman höll dock, krukan också. Eftersom jag är den enda städaren på stället så var det jag som fick ta reda på den enorma mängden jord som la sig på golvet.
* Badmouthade min chef på medan hans son stod ungefär 3 meter längre bort och hörde alltihop.
* Råkade lägga en läckande soppåse på rätt så viktiga papper. Fick dock ingen utskällning men några, minst sagt, arga blickar.
* Missade ett trappsteg och föll förvånansvärt graciöst i entrétrappen. Bröt inte lårbenshalsen och alla tänder sitter kvar. Men oh the skam and the pinsamhet!
Som Mr. Dick en gång sa: "Uppförsbacke, motvind och solen i ögonen. Heja livet!"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
åh det är precis sånt här som piggar upp när man sitter på jobbet och gärna skulle ha sovit några timmar till. :) Länge leve skadeglädje
haha. va schönt att jag kunde pigga upp dig lite :)
Skicka en kommentar