Punkt fyra tycker vi är helt befogad.

Födelsedag firades igår. Alkoholens stora flödardag. Vi är bakfulla. Go figure. Kort inlägg. Smörgåstårta väntar.

http://www.e24.se/dynamiskt/Jobb_karriar/did_15277887.asp

Kära Tomten, gör så att alla irriterande människor försvinner...

Nu ska iallafall jag också ta chansen att vara bitter och kritisk, var alltför länge sedan jag gjorde detta i skriftlig form. Men idag har jag iallafall hört det mest absurda ever. Jag läser som obekant till lärare och just nu har vi två rapporter som ska skrivas. Som sig bör har vi haft god tid på oss och som sig bör har den charmigaste halvan av klassen (dvs vi som kommer ifrån den lite större staden där det blåser lite mindre än i den andra staden där utbildningen ges) inte gjort ett enda dyft utan väntar till sista veckan innan vi börjar. Rapporterna ska vara klara om 10 dagar. Det är en mindre evighet i mina ögon.

Idag fick vi hur som haver ett tillfälle för frågestund med våra mentorer inför den avslutande finishen. Det visade sig då att ännu fler böcker skulle inkluderas i våra alster än de vi fått instruktioner om och köpt hem. Förvirringen var total, ett smärre kaos utbröt och rösterna höjdes bland oss elever och lärarna betraktade sina skosnören väldigt ingående för en stund. Men givetviiiiis var det 1 (en) kvinna i gruppen (vi kan kalla henne Arga Mamman, för så heter hon) som hade snappat upp all den här informationen för flera veckor sedan. Antagligen umgås hon med våra mentorer på fritiden och leker doktor eller annat, vet inte vad medelålders kvinnor gör på vardagskvällarna? Så till slutpoängen, Arga Mamman räcker febrilt upp handen och ut ur hennes kakhål trippar det sött fram en undran: "Var ska jag egentligen lägga mina rapporter? Jag menar, jag är ju redan klar med dem så ni kan ju få dom vilken dag som helst, ska jag kanske lägga dem i erat fack?"

Det är väl så jävla självklart att man ska lägga dom i lärarens fack!! Och är det på nåt sätt JOBBIGT att hålla på sina färdiga rapporter till inlämningsdatumet?? Och om hon nu är rädd för malar eller andra skadedjur som eventuellt kan skada hennes säkerligen superba arbeten så får hon väl låsa in dom då tills dagen är kommen. Man ställer inte en sån onödig och uppenbar fråga. Låtsasambitiösa uppmärksamhetsfjolla!!

Vilse i pannkakan.

Och utelåst från städskrubben. Japp. Klockan 0600 imorse insåg jag mitt misstag. Jag stod ute i entrén. Mitt passerkort låg kvar inne i skrubben. I was trapped! 40 minuter senare lyckades jag ta mig in i skrubben igen. Jag ska aaaaldrig glömma passerkortet fler gånger. Fruktansvärd upplevelse som innebar umgänge med läskiga tidningsbud. Nä. Inga kroppsvätskor utbyttes, men vi andades samma luft. Tillräckligt läskigt för mig iallafall. Säkert för dom också.

OCH! Systrarna har upptäckt att det finns en Frasier i vår fina stad! Lite kortare, lite tjockare - men otroligt lik (gubben alltså, inte hunden)! Systrarna har endast träffat på denna, minst sagt, märkliga man inne på Pressbyrån. Där han har uppehållit sig med att äta godis, tvingat på andra kunder sitt godis men mest av allt glott på folk. Mycket otäck men samtidigt väldigt underhållande.

En av systrarna (Sivan) fyller år på fredag. Hela 23 år. Självklart firas detta med att baka tårta på fredan, för att sedan övergå i ett spritinferno på lördan, för att sedan avslutas med att Sivans ma-ma och pa-pa kommer med smörgåstårta på söndan. Det kan ju bara inte gå fel. Eller jo, om man heter Siv kan man gå fel. Så pass att man stukar foten och bli invalid i x antal veckor. Let´s hålla våra tummar att hon inte halkar på rullgruset på lördag.

Märklig dag

Jag, som är den bittra av systrarna, och som alltid lyckas reta upp mig på nånting kan idag inte komma på nånting som retar mig eller någon som jag skulle vilja slå hårt.

Eller jo. Carola.

Sådärja. Nu känns det som vanligt igen. Irritationen kom fram som ett brev på posten. En dag för sent alltså. Eller nåt.

Kan även berätta för dig kära läsare att systrarna numera är sofflösa. No more soffliggning. En viss katt (vi kan kalla honom för Sture) fick för sig att soffan skulle fungera perfekt som toalett. En aningens äckligt. Ett plus dock för att vi aldrig behöver skälla på honom för att han glömt locket uppe.

Still alive.

Dock inte ett dugg alkoholiserade. Systrarna firade påsken på skilda håll medan det blåste Gudrun ute. Massor har iaf hänt sen sist. Eller ja, massor och massor... Korgar med hjul har iallafall tagit sig till stan! Även till vårt lilla Ica. Som ni kanske minns lovordade jag denna geniala uppfinning för en tid sedan. Nu har jag ändrat mig. Folk kan ju inte köra korgarna, har inget som helst trafikvett och parkerar hur som helst vilket leder till trafikstockning på highway to toalettpapperet. Vansinne, I say.

För övrigt så stukade syster Siv foten för några helger sen. Ja, hon var full. Ja, jag skrattade. Det som gör det ännu lustigare är att hon tog en genväg hem från krogen. Det är inte ens 50 meter från krogen och hit hem till lägenheten.

Så har vå fina Härgårman-skylt som vi så stolt förvarar på balkongen blåst omkull. Ingen av systrarna orkar ta på sig uppgiften att ställa upp skylten igen. Sivan konstaterade nöjt i lördagskväll; "Härliggerman..häh!"

Och ska jag vara helt ärlig så trodde jag faktiskt inte att det var nån som läste den bloggen längre. Därav the lack of inlägg.

Fönsterfascister!

Jaha. Så var det dags igen då. Det var ett tag sen nu, men nu kan jag inte hålla det inom mig längre. Vreden. Frustrationen. Hatet.

Som vanligt handlar det om mitt agg mot människor. Denna gång mot människor som av nån förbannad anledning måste ta på glaset på dörren när dom ska öppna den. Det finns handtag, stora jävla handtag som sitter i en ergonomisk höjd och fullt synliga (om man inte är blind då). Används dessa handtag av nån annan än mig? Nä. För er som inte vet, har glömt bort eller som aldrig brytt sig så jobbar jag som städare. Jag måste alltså rengöra dessa glasrutor 824672346723847 gånger om dagen för att ni med fettiga, svettiga händer tydligen har fettiga, svettiga hjärnor också. Tydligen kan ni inte do the math som krävs för att förstå att man ska använda HANDTAGET när man öppnar dörrar.

Sluta ta på glaset. Okej?

Dagens outfit

Som ni kanske vet är det väldigt fräsigt med modebloggar nu för tiden och vi vill ju hemskt gärna vara fräsiga vi med. Så här har ni den, Dagens Outfit. Titta och njut.

Hur var det med matematiken?

Systrarna och bekanta begav sig igår ner på stan för att inta en hyfsat onyttig middag på en kinarestaurang. Själv var jag hungrig som ett as och för att få så mycket som möjligt för pengarna tänkte jag att "Middag för en" som det så fint stod på menyn skulle passa bra, Sivan tänkte likadant. Till förrätt en soppa som mestadels bestod av vatten och lite buljong, varmrätten var 4 små rätter, efterrätt friterad banan och glass. I vår värld består 4 små rätter av just 4 rätter. Friterade räkor, biff och bambuskott, friterad fläskfilé och nån halvläskig kyckling i curry. Servitören kom med räkorna, vi åt. Servitören kom med biff och bambuskott, vi åt. Sen kom inte servitören med nånting på en rätt lång stund. Vi väntade. Helt plötsligt dök han upp med bananerna och glassen.

Jaha?

Systrarna gjorde en snabb uträkning (liggande stolen) och kom fram till att vi faktiskt bara fått två halvstora rätter. Inte fyra små. När vi påpekade det fick vi ett "Ni skulle ha sagt till tidigare". Det kom iallafall fram att servitören missförstått oss och gett oss en "Middag för två" istället för två "Middag för en". Kanske inte så konstigt att det uppstår missförstånd med folk som inte kan säga r, men denna servitör var varken skåning eller kines. Systrarna fick betala fullt pris.

Som om inte detta var nog och som om Systrarna inte redan var tillräckligt uppretade (fast det visade vi såklart inte utan tackade snällt för maten) uppstod ännu en situation när spektaklet skulle betalas. Fyra pers som ätit, vi skulle betala var för sig. Denna gång en servitris som skulle ta betalt. Alla betalade med kort. Dom tre första betalningarna gick bra, men när den fjärde och sista skulle betala blev det nå vajsing med uträkningarna.

"Det stämmer inte..jag får inte ihop det... det ska ju tillochmed bli en krona plus"

Sen exakt när får servitörer ge sig själva dricks? Va? Kan bara konstatera att det inte blir fler middagar på det där stället. Det grämer mig att jag inte snodde med mig nåt från inredningen, typ en tofs från en lampa eller nåt.

Dagens skällsord

"FITTfjäril!"

Det är kul med tv-spel.

Som vi har trånat!

Det är tv-spelstider i det Syfiliska hemmet. Inte vilket tv-spel som helst, vi snackar SuperNintendo och vi snackar Die Schlümpfe och Familjen Addams! Systrarna har trånat ända sedan i somras efter Schlümpfarna (smurfarna på ren svenska alltså). Då var det en hynda som snodde åt sig spelet mitt framför ögonen på oss när vi satt där och glodde på Tradera och trodde att saken var biff. Nu har Sivan alltså lyckats Tradera till sig dessa två spel (som visserligen är gjorda för 10-åringar, men det skiter vi i) och härmed vill jag bara berätta för alla som går på samma gym som oss att vi inte lär träffas där den här veckan.

Är det nån som klarat första banan på Smurfarna förresten? Svårtsomfan.

Vanligt förekommande skällsord denna vecka:

"Men smurfJÄVEL!"

"KakaduaHELVETE!"

"- Jävla myggaJÄVEL!
- Är inte det där en trollslända??"

Hörrni barna..

Rocky blir tv-serie och då ska ni banne mig följa den slaviskt. Om ni inte har läst Rocky tidigare så är det hög tid att ni börjar.

Lördagen var för övrigt lyckad om man bortser från mitt illamående och dom fina kommentarerna jag fick från en charmör av det manliga könet..

- Vad är det med dig? Du ser ut som ett lik..

- Ja, jag mår illa som fan. Vet inte vad det beror på, jag är iallafall inte gravid.

(Tystnad uppstod, snubben tittade ner på min mage och tittade mig sedan i ögonen)

- Är du säker på att du inte är gravid?

Som sagt.. Rub it in bara. Göööör det. Hmpf.

Nu är det Lördag igen...

Och vi ska bli fulla igen. Joru, en bekant fyller år och självklart måste vi fira det med att supa ner oss. Så nu ska vi minsann ner på stan och inhandla sprit, snus och snarra.

För övrigt har en av systrarna klippt sig och ser numera inte riktigt klok ut. Inte för att det var så mycket att skryta över innan klippningen, men nu finns det verkligen inget ljus i tunneln längre.

Skål.

Hör upp alla sambos och nykära

Ja, jag riktar mig nu direkt till er som har sambo och/eller är nykära:

Det är helt okej och fullständigt lagligt att dricka alkohol då man är med pojk/flickvän. Det verkar ha uppstått ett missförstånd kring det här med intagandet av alkohol då man är kär, någon har någongång förväxlat graviditet med förhållande och nu lever alla par i villfarelsen att det på något sätt skulle vara farligt att dricka alkohol och käka vakumförpackad skinka så fort man kilar stadigt. Så är det alltså inte. Det är helt och fullt accepterat av allmänheten om du, trots pojk/flickvän hemma, super skallen av dig och käkar skinka en lördag (eller, om man vill vara lite wild and crazy, på en fredag).

Okej? Har alla förstått?

Malmoefestivaul all over again

Så jag gjorde en repris. Drog till Malmö för att gosa med the light of my life. Denna gång fantastiskt förkyld och således blev även goset fantastiskt förkyld. Iallafall, återigen vankades det pizza. Jag tog mig dock i kragen och bestämde mig för att vara mitt nyttiga jag (som visar sig cirka 15 minuter per år) och käka sallad istället för pizza. Det var då jag upptäckte det.

Brödet till salladen såg ut som pannkaka. Pannkaka. Nä. Jag skämtar inte. Måhända att det smakade precis som vanligt bröd man får här uppe i Norrland. Men ändå. Pannkaka.

Dom är helt galna där nere. Dessutom snöade det i ungefär en halv dag och självklart körde alla bussar fast, taxibilarna stod stilla och alla vanliga svenssons körde åt helvete.

Puckon.

Ett litet tillägg till MrStiff: Jo, det finns falukorv i Malmö. Har dock hört att det inte finns i Flempan.

Malmoefestivaul!

En av systrarna begav sig till Malmö (Malmö, fattar ni hur långt det är dit?) förra helgen för att, tja, idka älskog. Mellan samlagen tog hon sig även ut på stan för diverse äventyr. Ett av äventyren slutade på en pizzeria, en rätt sunkig sådan. Eftersom systern varken har urskiljningsförmåga eller självdisciplin så slank det ner en pizza. Nu till det märkliga.

Pizzasalladen var paketerad i fryspåsar (!), ni vet sånna där 2-liters. Och så charmigt (slarvigt) ihopknutna.

Jag trodde att Malmö skulle vara fancy. Men icke. Dock gjorde jag en upptäckt inne på Ica, som faktiskt höjde betyget på Malmö ganska mycket. Varukorgarna hade hjul. HJUL! Genialiskt! Och inte nog med det! Dom hade handtag också, så man kunde dra korgen efter sig, som en resväska. Jag blev alldeles till mig i trasorna, sådana nymodigheter finns inte i Norrland. Förhoppningsvis är det bara en tidsfråga innan det kommer hit upp till oss. Ett år eller två till bara och sen slipper vi släääpa korgarna. Halleluja! Visserligen finns det kundvagnar, men det är inte lika häftigt.

Nä nu blommar purjon!

Okej, jag tyckte att klamydia i ögat var sanslöst roligt och märkligt. Men det vette fan om det här inte är minst lika märkligt? Pubisben? Ungefär lika märkligt som att man har ett båtben. Men nu till frågan som håller mig vaken om natten..

Exakt hur gjorde han för att pubisbenet skulle bli inflammerat? Man kan väl inte ha för mycket samlag? Det kan ju inte vara bristen av samlag som utlöst (hähä) det hela? Isånnafall borde ju inflammerat pubisben vara en av dom vanligaste folksjukdomarna? Om hans pubisben nu blev inflammerat pga hockeyn så funderar man på vad dom sysslat med under "träningarna"...

Journalisters förmåga. Eller icke förmåga.

När man är städtant till yrket och så långt ner man kan komma på samhälletsbotten så hinner man fundera och reta upp sig på rätt många saker under dagarna. För att förtydliga: när jag skriver folk menar jag framförallt journalister.

*Folk vet inte hur man använder toalettborsten (men vet minsann hur man surfar på nätet, vilket är jävligt märkligt då jag är rätt säker på att toalettborsten funnits betydligt längre).

*Folk vet inte hur man gör när man byter toalettpapper. Även detta finner jag märkligt. Toalettpapper har också funnits längre än internet.

*Folk kan inte kissa i toaletten. Kan inte. Vill inte. Gör det inte. Nä. Dom kissar utanför. Ofta och mycket. Alltid. Även folk av det kvinnliga könet. Här har jag visserligen misstankar om att det är någon eller några av det manliga könet som helt enkelt bryter mot reglerna och kissar inne på damernas.

Journalister är ett jävla pack. Bara det jag ville säga.

Vilseledda, lurade, bedragna...you name it!

Jag har blivit lurad. Sivan med. Alla vi är lurade! Återigen har jag upptäckt att vi blivit förda bakom ljuset. Förra året (eller var det året innan?) så skrev jag ett inlägg om att vi blivit lurade då det gällde maskar i snön och dom fyrkantiga ögonen som man tydligen skulle få om man satt för nära tvn. Aldrig nånsin har jag sett maskar i snön och aldrig nånsin har jag fått fyrkantiga ögon av tvtittandet.

Iallafall, Systrarna hade varit på Hemköp och inhandlat föda, på vägen hem klagade Sivan på att hennes tuggummi hade tappat smaken. Begåvad som jag är föreslog jag att hon helt sonika skulle spotta ut det. Sivan blev upprörd: "Då kommer det ju fastna i näbben på nån stackars fågel!".

Är det NÅN som NÅNSIN sett en fågel med ett tuggummi som fastnat i näbben? Nä. Just det. Lurendrejeri är vad det är.

Så nu säger jag det en gång för alla:

Det finns inga maskar i snön, man får inte fyrkantiga ögon av att sitta nära tvn och glo, fåglarna gillar inte tuggummi och Moderaterna är inte ett arbetarparti.

Hallå hela växeln

Vissa prylar och grunkor är ju otroligt fiffiga, och oftast har dom där prylarna och grunkorna ännu fiffigare finesser. Ta min hemtelefon tex, den är bärbar och som ni kanske läst i inlägget nedan så har jag en förmåga att förlägga bärbara saker (såsom nycklar och faktiskt även träningskort). Självklart händer det att jag förlägger telefonen på mer eller mindre märkliga ställen, men då har ju folket som meckat med telefonen varit såå finurliga och smarta att dom satt en knapp på basstationen. Och inte vilken knapp som helst heller, utan en knapp som efter enbart ett lätt tryck gör så att den borttappade telefonen börjar pipa där i badrumsskåpet eller i kylen eller vars man nu lägger den. Genialiskt om ni frågar mig.

Men. Så har dom (förmodligen nån eller några kineser) även satt en knapp på själva telefonen som man kan trycka in om man, som man ju ofta gör, tappar bort eller glömmer var man hade basstationen sist.

Hur många har egentligen nytta av den funktionen? Va? Möjligtvis att Asta och Börje kan behöva den så här på deras senildementa höst, men å andra sidan har jag svårt att tro att Asta överhuvudtaget förstår hur man svarar i en bärbartelefon, än mindre att Börje skulle få för sig att gå omkring och samtidigt prata då han ju nyss brutit lårbenshalsen.


Korkat, I say. Mer korkat var det förresten av mig att lägga nycklarna i Sivans jackficka istället för min. Men mest korkat var nog det faktum att det inte slog mig förrän fyra dagar efter själva borttappandet att jag skulle leta just där.

El Grande Lucköppning 2007

Såååå... 9 dagar in på det nya året och redan har vi lyckats med en hel del. Systrarna var ute o svängde både på det ena o det andra i lördags. Första gången vi båda var ute o gjorde vår stad osäker samtidigt på typ 6 veckor, det är galet länge sedan. Eftersom vi bor på krypavstånd från ett av stans uteställen är vi ofta hemma hos oss innan krogen, så även denna gång. Den här gången var det dock inte så många av våra vänner (en del låtsas, andra på riktigt) som kunde komma, så det blev bara vi systrar till en början. Lata som vi är såsade vi på till kl 20 innan vi ens funderade på att börja fixa iordning oss, detta ledde till att första vinglaset nog intogs runt 21-snåret...

2h senare hade vi fått sällskap av två vänner från det manliga könet. 30 minuter efter deras ankomst hade vi alla hunnit bli aspackade, pratade sex och orgasmer, pratade skökfaktor på vår vän M, sölade Baileys i hela lägenheten inklusive på J's Trivial Pursuit (det sistnämnda då vi (jag) var kloka nog att sedan slå igen spelplanen kladdig och fin, så jag fick bryta upp den på söndagmorgon och inse att den fick sig några skönhetsfläckar).

Väl ute på krogen skötte vi oss, tja.. törs man säga hyfsat?
* Jag och Sonja satt på damernas och skrattade nästan gallan ur oss för en kommentar vi hörde från toaletten bredvid, som vi tyvärr inte minns men det var tydligen förbaskat roligt.
* Vi blev bjudna på tequila, en verkligen välbehövd sådan *harkel* som vi intog lagom graciöst.
* Vi dansade tydligen rätt länge till någon form av musik, vad och hur vi dansade vet vi inte men det var tydligen inte helt katastrofalt då en av systrarna fick hångla på dansgolvet, något hon heller inte minns sådär glasklart.

Det bästa av allt är ändå att jag lyckades under dansandet byta handväska med en bekant. Ingen av oss upptäckte detta utan fortsatte kvällen. När sedan Sonja ville gå hem letade jag fantastiskt febrilt i "min" handväska efter mina nycklar - utan resultat givetvis. Däremot hittade jag ett cigarettpaket, en plånbok som inte tillhörde mig och jag tyckte nog att handväskan såg annorlunda ut än den jag kom med, men jag tänkte inte mer på det. Så träffade jag till sist denna bekant igen, då hon säger "Sivan, kolla va konstigt, det låg en telefon i min handväska med ett kort på dig o Sonja?". Då förstod äntligen jag vad som hade hänt, men hon hade fortfarande inte gjort kopplingen. Så jag fick tillbaka min handväska och kunde hämta ut jackan. När vi skulle traska hemöver gjorde dock vår vän H ett snyggt move i garderoben. Han slängde fram vad han trodde var hans garderobslapp, men istället landade en kondom i garderobflickans hand. Generad blev både han och hon, och vi fick skratta åt honom dagen efter när han berättade om det.

Ja, lucköppning har vi haft, och har fortfarande men nu dröjer det kanske 10 dagar innan vi ger oss ut på liknande äventyr igen. Har jag sagt att vi hade roligt? Och just ja, är det nån som kanske hittat Sonjas nycklar? Dom försvann väldigt mystiskt efter att hon kom hem i lördagsnatt.. tror vi, vi minns inte riktigt men det borde dom ha gjort. Ehrm. Hon hittar dom iallafall inte o inte jag heller.