Äntligen är det dags! Tre dagar med konstant fylla och en jävla massa langos! Vi inledde dock festligheterna i sorgens tecken: Sivan krockade med Hyndan! Hon skrämde slag på mig och jag var helt övertygad om att hon hade dött (fast när jag tänkte efter kom jag på att hon faktiskt hade ringt mig alldeles själv, om än chockad och ledsen, och berättat att hon och Hyndan blivit påkörda av en lastbil). Vi spenderade några timmar på akuten och hade faktiskt rätt roligt (iallafall jag, som inte var glaskross-skadad eller chockad). Jag testade en den huvudbonader som fanns där inne på Sivans rum, blåste upp engångshandskar tills dom gick sönder - ja, det var en helkväll! Och när Sivan kläckte ur sig "Brandmannen var ganska jättesöt" ja, då visste jag att hon var utom fara.
När vi åkte hemöver kände jag en enorm lättnad över att Sivan levde, hade alla kroppsdelar i hyfsat behåll, att hon fortfarande tyckte om pojkar och att hon fortfarande ville supa skallen av sig i dagarna tre.
För att vara lite seriös för en gångsskull: bilen blev skrot, Sivan lever fortfarande. Jag kunde inte vara gladare. Jag älskar henne! Min bästaste bästevän!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
precis. för att inte förstärka Nini's statistik angående krockade bilar så vill jag förtydliga att det till triljoners säkerhet inte var mitt fel. Postlångtradaren körde in i mig. Jag låg i rätt fil hela tiden. Jag kommer få försäkringspengar för att han gjorde ett djävulskt misstag. Han hade tur att jag klarade mig såpass bra.
– Det var ju 15 000 personer inne på Gatufestområdet under torsdagskvällen, så om vi tog 13 för fylleri var ju knappt en promille för berusade.
Sundsvalls tiding idag...
Det låter tråkigt, ska jag verkligen komma???
DET ÄR KLART DU SKA KOMMA! Stannar du hemma åker jag ner och nyper dig i låret!
:D
Skicka en kommentar