Nej, jag har inte övergett Sonja till förmån för min personvagn. Jag är bara trött. Trött. Trött. När jag inte skriver C-uppsats (vilket jag ändå gör alldeles för sällan för att det här nånsin ska gå i hamn) så är jag slightly upptagen med mitt jobb som jag eg. ska jobba 30h i veckan på utan att få planeringstid för det jag ska jobba med, samtidigt som jag försöker ställa upp för mitt kära gamla jobb som har personalbrist.
För er andra normalfuntade låter detta kanske inte som en särskilt big deal men för mig som har slackat i 24 år och glidit igenom det mesta jag tagit mig för är detta en p-ä-r-s. Så förlåt till alla som jag inte hör av mig till och förlåt om jag är grinig. Det blir säkert bättre sen, typ till sommarn! Promise.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
jag känner en sonja. hon springer runt med en tom barnvagn.
Skicka en kommentar